Du som talar ditt modersmål kan hjälpa en arbetskamrat som lär sig ett nytt språk.
Den som talar finska eller svenska kan på många sätt hjälpa en arbetskamrat som lär sig ett nytt språk. Det fackspråk som behövs i vårdarbetet är svårt att lära sig på speciella språkkurser.
Arbetsgivare ansvarar för att främja språkmedveten verksamhet. Det säkerställer för sin del att språkkunskaper inte utgör hinder att fullt ut tillgodogöra sig en arbetstagares kunnande och delaktighet.
Det är viktigt att den som behärskar majoritetsspråk förhåller sig positivt till en svag eller växande språkkunskap. Man kan tala ett språk på olika sätt och ändå bli förstådd.
Uppmuntra den som håller på att lära sig att så mycket som möjligt använda finska eller svenska på arbetsplatsen, såväl i arbetet som i kafferummet. Byt inte språk genast fast du tycker att någon ännu inte behärskar språket ordentligt. Byter du språk berövar du arbetskramraten möjlighet att lära sig.
Den som behärskar språket ska anpassa språk och kommunikationssätt efter nivån på kunskaperna hos den som håller på att lära sig.
Välj enkla ord och konstruktioner. Undvik språkbilder och uppmaningar som börjar med orden ”Kunde du inte”.
Försök med enklare uttryck om du märker att något ord du använt är svårt för motparten att förstå.
Förklara eller upperepa ordet. Säg bara en viktig sak per gång.
Samtal är replikväxling, där en till exempel frågar något och väntar sig svar av den andra. Den som lär sig ett nytt språk kan ha svårt att fatta det och reagerar kanske därför annorlunda än någon som behärskar språket.
Bygg upp växelverkan. Försäkra dig om att ni förstår varandra. Du kan till exempel be arbetskamraten förklara saken med egna ord.
När den som lär sig språket till exempel gör ett grammatikfel, så kan du finkänsligt rätta felet genom att upprepa uttrycket på rätt sätt. Alla språkfel ska man ändå inte rätta om ni inte uttryckligen kommit överens om det.
Någon som håller på att lära sig språket kan tycka att rättandet gör nytta; en annan kan bli nedslagen av ideliga korrigeringar.
Arbetspassen är ofta stressiga och jobbiga, då hinner man inte koncentrera sig på språkinlärning. Men arbetsenheten kan komma överens om gemensam tid då man utbyter tankar och erfarenheter om språk och inlärning.
Det lönar sig att betrakta ökade språkkunskaper som en insats för hela personalens framtid: av förbättrade kunskaper har inte bara personen själv nytta, utan de gagnar hela personalen.
Källor: Arbetshälsoinstitutet, Selkokeskus, Kieliverkosto och tidningen Sairaanhoitaja 3/2023
