Sjukskötaren Tuija Hartikainen är glad: En snabb måltid nu är möjlig också för den som har allmän arbetstid

Allt fler tehyiter kan äta på arbetstid, för det har blivit möjligt att raskt äta en måltid under arbetsdagen också för personer med allmän arbetstid. Förändringen ökar jämlikheten och minskar andelen grå övertid.

Image text
”Jag tror att de korta matpauserna på arbetstid kommer att påverka atmosfären på vår arbetsplats väldigt positivt”, säger Tuija Hartikainen.
Bild: Kristiina Kontoniemi

Sorl av röster. Människor öppnar burkar med medhavd mat, som värms i mikro. Sjukskötare Tuija Hartikainen drygar ut kycklingsalladen från butiken med tomater och grynost och sätter sig ned för att äta.

Vi befinner oss i Jyväskylä på Sampoharju hälsostation, där måltidsrutinerna förändrades i mars. Då blev det möjligt att raskt inta en måltid under arbetstid också för sådana personer med avtal inom social- och hälsovården som har allmän arbetstid. Att raskt äta på arbetstid innebär att arbetstagaren får hålla en kort matrast under arbetet.

På Sampoharju har alla allmän arbetstid, men måltidspraxis har varierat. Tandhygienister har till exempel ätit på egen tid medan tandskötarna ätit på arbetstid, eftersom tandläkare, som de jobbar i par med, gör så.

Det nya systemet togs emot med glädje.

”Det minskar känslan av ojämlikhet och ökar arbetsmotivationen. Jag tror att de korta matpauserna på arbetstid kommer att påverka atmosfären på vår arbetsplats väldigt positivt”, säger Tuija.

Svårt att komma loss

Matpausen har orsakat problem ända sedan arbetsgivaren år 2015 började överföra anställda från periodarbetstid till allmän arbetstid.

Allmän arbetstid avser en så kallad normal arbetstidsform, där man i regel är i arbete på tjänstetid kl. 8–16 och allmän arbetstid har ca 20 procent och periodarbetstid ca 70 procent av tehyiterna.

”Periodarbete är vanligen oregelbundet arbete 24/7, där arbetstiden bestäms periodvis. Till allmän arbetstid hör i regel en halv timmes vilopaus på egen tid och då kan man äta var och hur man önskar. Till periodarbetstid däremot hör en 15–20 minuters matpaus, som är arbetstid”, förklarar Tehys intressebevakningsexpert Juha Honkakoski.

Undantagna från regeln är akutvårdare, som arbetar 24/7 men har allmän arbetstid. Akutvårdarna har ändå alltid tagit en snabb matrast under arbetet på grund av arbetets natur.

I praktiken har personer med allmän arbetstid ändå sällan fått njuta av en halvtimmes matpaus i lugn och ro. Det beror på vårdarbetets natur och på att arbetsplatserna vanligen inte har pausrum, där man kan äta utan att bli avbruten och inte ens behöver höra på sådant som gäller arbetet.

Mat på egen tid förutsätter också, att anställda kan byta kläder och äta utanför arbetsplatsen. För sådant räcker en halv timme oftast inte, även om klädbytet är arbetstid.

Personer med allmän arbetstid har därför ofta befunnit sig i ett läge, där veckoarbetstiden varit 2,5 timmar längre än för dem med periodarbetstid, men på lönen har det inte märkts.

”Arbetsgivarna har alltså lugnt använt sig av grå övertid”, säger Honkakoski sammanfattningsvis.

Olika praxis i arbetsavtalen gällande måltider har väckt förargelse också bland arbetstagarna: man har ätit mat hemifrån i samma pausutrymme, och lönen har löpt för några, men inte för andra.

Ingen tidtagning

Sampoharju är en rätt liten hälsostation med olika enheter för observation, jour och icke-brådskande mottagning. I byggnaden finns också laboratorium, tandvård, mentalvårds- och rusmedelstjänster samt rådgivning.

Tuija jobbar i huvudsak med icke-brådskande vård, men har också jour ibland.

Att äta på egen tid har i praktiken ändå varit allt annat än egen tid också på Sampoharju.

”Vi har inte hunnit lämna arbetsplatsen för att äta, och då hälsostationen inte har matsal äter alla i arbetsplatsens pausrum. Under matrasten tittar kollegor in för konsultation och vi talar om arbete. Mitt under pausen har man kunnat kallas till jobb. I princip har man kunnat säga nej, men vi har ändå varit smidiga och gett efter”, berättar Tuija.

Avdelningsskötaren sade att inte börjar vi mäta längden på pauserna, utan var förnuftiga – alla följer sitt samvete.

På Sampoharju fick man försmak av snabbt ätande redan under coronan. Det prövades då i ett halvår. Under vårdarstrejken våren 2022 klarnade målsättningarna enligt Tuija.

”Möjligheten att raskt inta en måltid under arbetet blev faktiskt första prioritet för oss.”

Tuija berättar att när man övergick till ny praxis skämtades det med avdelningsskötaren, att nu måste man börja äta verkligt snabbt.

”Svaret blev att ingen börjar mäta längden på pauserna, utan var förnuftiga – alla följer sitt samvete.”

Totala arbetstiden förkortas

Övergång till korta matpauser förkortar den totala arbetstiden eftersom man inte längre har en halv timmes matpaus som räknas som egen tid mitt under arbetsdagen.

”Det är mycket viktigt”, konstaterar Honkakoski.

På Sampoharju har man ändå löst frågan kring det nya systemet så, att arbetsdagen också i fortsättningen är från åtta till fyra, men var tredje vecka får de anställda en extra ledig vardag. Tuija och hennes kollegor tycker att arrangemanget är väldigt bra.

Honkakoski vet inte vilken praxis arbetsplatser har gått in för efter omställningen, men han antar att arbetstiden på de flesta ställen justeras så att man börjar senare och slutar tidigare, så att den sammanlagda arbetstiden förkortas med en halv timme.

”Det nya systemet borde inte orsaka förvirring. En del arbetsgivare har kanske ändå inte noterat det i sina arbetstidssystem. Det är också möjligt att förändringen på sina håll förts fram otydligt.”

Personer med allmän arbetstid kan fortfarande äta på egen tid om de så önskar, men om det inte på grund av arbetsuppgifternas art går att ordna en lunchpaus som inte räknas som arbetstid, så ska möjlighet ges att raskt inte en måltid på arbetsplatsen under arbetstid.