Hur ofta tar du telefonen med till toaletten? ”Koncentration är en färdighet som man måste öva upp”, säger psykologen

Mobilen distraherar och multitasking hindrar fördjupning. Hur ska man kunna koncentrera sig nuförtiden?

Image text
Männi­skan kan fortfarande inte koncentrera sig på mer än en sak åt gången, fast vi tror något annat.
Bild: Katja Ollikainen

Många har märkt att det är svårt att klara multitasking, alltså att göra flera saker samtidigt. Felen blir fler och det är svårt att bli klar. Det blir sekunda och pannkaka av alltsammans.

Hur gick det så? Är inte multitaskingen effektiv, så mycket som den glorifieras i effektivitetens namn i arbetslivet?

”Vårt sätt att arbeta och studera i dag är ohållbart”, säger psykologen Johanna Vilmi.

Hon påpekar att våra hjärnor fungerar på samma sätt som jägarnas och samlarnas för 12 000 år sedan. Männi­skan kan fortfarande inte koncentrera sig på mer än en sak åt gången, fast vi tror något annat. Att rusa från en sak till en annan än ineffektivt och slöseri med tid.

I värsta fall snurrar den som försöker vara effektiv som ett borrbett i luften: synligt resultat uteblir.

Försämrad koncentrationsförmåga är ett världsomfattande fenomen, som det talats mycket om de senaste åren. På sin psykologmottagning insåg Johanna Vilmi hur allmänt problemet var. Till företagshälsovård och studenthälsa sökte sig många som trodde sig lida av ADHD.

”Den uppfattningen matas av beskrivningar av ADHD på sociala medier. Där kan många få belägg för tanken att de har ADHD, fast det inte stämmer.”

Tillsammans med sin företags­partner, pedagogen Veera Virintie, började Vilmi ta fram ett program baserat på vetenskaplig forskning till hjälp för dem som tampas med förlorad koncentrationsförmåga. I fjol våras deltog 240 högskolestuderande i ett pilotprogram framtaget av deras företag Silta Education. Med programmet som det resulterade i har de tränat arbetsplatsteam.

Koncentrationssvårigheter beror ofta på kronisk stress.

Träningsprogrammet beaktar såväl sömn som motion och återhämtning. Den förlorade koncentrationsförmågan återställs bit för bit. Det görs med enkla medel, såsom en häftlapp på telefonen med texten ”Varför?”

”Lappen får en att ställa frågan varför man tar fram telefonen. Är det nödvändigt? Den positiva effekten syns redan efter en kort tid”, säger Vilmi.

Ett annat sätt att förbättra koncentrationen är att i 60 sekunder oavbrutet stirra på en punkt på väggen.

”Det kan kännas så trist och ansträngande att man efteråt gärna tar itu med någon uppgift som kräver fördjupning”, förklarar Virintie.

Lust till allt nytt

Koncentrationssvårigheter beror ofta på kronisk stress. Det igen kan ha samband med sömnsvårigheter. Man sover för lite eller så är sömnkvaliteten dålig, så att man inte blir pigg och hjärnan går på övervarv. Också ångest, depression och utmattning tär på koncentrationsförmågan.

En stor riskfaktor är telefonberoende. Sociala medier och andra appar har skapat en helt ny värld, som är oslagbar då det gäller beroendeframkallande.

”Våra hjärnor är så funtade, att allt nytt fascinerar och där slår mobilen allt”, säger Virintie.

Hjärnan registrerar kontinuerligt sin omgivning. Förutom nya saker är hjärnan inställd på att reagera på allt som är hotfullt eller ger njutning.

Djup koncentration är inte ett naturligt tillstånd för hjärnan och därför känns det här ofta motbjudande. I stället för stora, krävande uppgifter, som fordrar tankemöda, är det enkelt att använda tiden för att få snabba reaktioner, som att läsa meddelanden och svara på dem.

När man kartlägger telefonberoende utgår man från några grundläggande frågor. Hur ofta tar du telefonen med på toaletten? Använder du telefonen i sängen när du lägger dig?

”För att kunna förändra ett beteende måste man var medveten om det. Koncentration är en färdighet som man måste öva upp”, påminner Vilmi.

Penna och papper till heders

Multitasking och beroende av smart teknik är bekanta fenomen också i social- och hälsovården. Krångliga datasystem för patientinformation är en belastning och det finns många olika program och mängder av apparater. När tiden inte räcker till för allt kan man känna sig otillräcklig.

”Om man inte kan utföra arbetet enligt sina värderingar så kanske man drabbas av etisk stress. Det är det mest påfrestande”, poängterar Virintie.

Vårdmetoder, arbetsredskap och dataprogram utvecklas ständigt och det borde man också kunna koncentrera sig på.

”En central fråga lyder därför: hur ska arbetsomgivningen konstrueras, så att det är möjligt att koncentrera sig”, säger Vilmi.

På en arbetsplats kan man slå vakt om koncentrationen med hjälp av gemensamt överenskommen praxis. Under möten ansikte mot ansikte kan man till exempel ibland besluta att ingen tar fram telefon eller laptop. I stället kan man använda papper och penna.

”Sådan motorisk aktivitet stöder koncentrationen.”

De digitala apparaterna är så nya att det just inte finns forskning om långtidseffekterna. Ett problem är att forskning och lagstiftning inte kan hålla jämna steg med den snabba teknologiska utvecklingen.

”Men det behövs forskning och lagstiftning, så att människor blir medvetna om vad som är bra för dem. Ett vet man redan – att mobilberoende och multitasking inte är det”, sammanfattar Vilmi.