Vilken stress ger kroppsfixeringen pojkar, Hanna-Kaisa Jussila?

Hanna-Kaisa Jussila påpekar att också pojkar och män har rätt till kroppsfred.

Image text
Hanna-Kaisa Jussila är 41-årig utvecklingskoordinator för A-klinikstiftelsens projekt RESET Pojat ja kehot och för Dopinglink.
Bild: Jaakko Martikainen

1. Hur skiljer sig pojkars ätstörning från flickors?

Flickor vill bli smalare medan drivkraften bakom pojkars ätstörning är hopp om en större och muskulösare kropp. Kroppsmassa kan skaffas genom att "tanka", alltså äta för mycket – använda kosttillskott eller till och med dopningspreparat. Då ätstörning uppfattas som unga kvinnors sjukdom kanske proffsidrottare eller pojkar inte uppfattar vad de håller på med. Till symptomen kan höra tvångsmässig motion, fetma och hetsätande.

2. Hurdan kroppsstress upplever pojkar?

Film, reklam och sociala medier skapar ett tryck. Mansbilden har kanske förändrats i mer tillåtande riktning, men föreställningen om idealkroppen har knappast förändrats. I bildflödet syns långa, muskulösa män med sixpack. När man ser sådant kan man glömma vad som kan göras med bildvinklar, ljussättning och filter. Bilderna kan göra en ung person missnöjd och leda till ohälsosamma försök att få det idealiska utseendet.

Maskulinitet associerar till styrka, att tala om osäkerhet upplevs som svaghet. Pojkar och män förväntas kvittera kommenterar om sin kropp med humor trots att öknamn kan stanna kvar i minnet i åratal. Kroppsfred måste också gälla män.

3. Hur kan man motverka utseendemässigt tryck på dagis och i skola?

Alla vuxna bör stödja kroppsfred. Också sin egen kropp borde man tala om på ett godkännande sätt. Bland annat Befolkningsförbundet har bra material på temat för småbarnspedagogik. Om ett barn verkar ensamt med sina kroppsproblem ska en vuxen modigt föra saken på tal. Ätstörningsförbundet kan kontaktas med låg tröskel.

4. Hur vanligt är det med dopning?

Enligt en finländsk undersökning har 1,5 procent av männen och 0,3 procent av kvinnorna prövat på konditionsdopning. Hälsoriskerna är många, från humörsvängningar till hjärt- och kärlsjukdomar. Extra skadligt är det att störa hormonbalansen i puberteten.

Vanligare är det med näringstillskott, men en bra fråga är vad växande ungdomar behöver dem till. Varför räcker det inte med vanlig mat? Näringstillskott lovar mycket, men vetenskapliga bevis saknas.

5. A-klinikstiftelsen, Pojkarnas hus och Ätstörningsförbundet har ett gemensamt projekt för inställningen till pojkars kroppar. Vad är målsättningen?

Vi vill skapa en motbild till sociala mediers utseendefixering och erbjuda unga personer begrepp att behandla sådan stress med. Vi utarbetar en workshopmodell för yrkesutövare som arbetar med 13–18-åriga pojkar, till exempel skolhälsovårdare, lärare och tränare. I modellen ingår videor och konkreta anvisningar.

RESET-projektet ordnar 11.5.2022 gratis webinarium för personer i berörda yrken. Närmare Information på Instagram: @reset_pojatjakehot.