Stockholm blev hemma

Två finska vänner lockade Päivi Karvonen till Stockholm vid millennieskiftet. Hon började arbeta på vård- och omsorgsboendet Stora Sköndal, där hennes vänner också jobbade. Avsikten var att se sig om i grannlandet i ett halvår och få lite vidare vyer än hemma i Karleby.

”De första tre månaderna var kämpiga på grund av språket. Fast svenska var ett av mina favoritämnen i skolan och jag förstod vad som sades i rapporterna, så var det svårt att uttrycka egna tankar. Jag kände mig ofta dum. Men språkkunskaperna utvecklades snabbt och till slut hade jag jobbat fyra år på vårdhemmet.”

Nu har Sverigeäventyret redan dragit ut till ett kvartssekel och en orsak till att det blev så är kärlek och sonen Leon, som föddes 2009.

Efter Stora Sköndal blev det Ortopediska Huset, som vid den tiden var en av de ledande enheterna för knä- och höftoperationer i Sverige. Där har hon arbetat i två repriser, sammanlagt i nästan 15 år. Däremellan arbetade Päivi ett par år som mottagningssköterska på hälsocentral. Under coronapandemin svarade hon i en hälsorådgivningstelefon hemifrån.

På sin nuvarande arbetsplats, Capio Farsta vårdcentral, började Päivi för drygt fyra år sedan.

Givande diabetesarbete

Capio är ett privat företag som driver flera vårdcentraler och sjukhus. De erbjuder samma tjänster som de kommunala motsvarigheterna.

Päivi arbetar halva tiden som diabetessköterska och andra halvan som mottagningssköterska. Dessutom är hon ansvarig för sårvård.

Patienter ska boka tid till vårdcentralen per telefon eller via chatten, men många kommer till disken som vid jourmottagning. Mottagningssekreterarna får inte göra medicinska bedömningar, men inte heller avvisa någon. Därför ställs patienterna i kö till mottagningssköterskan som uppskattar vårdbehovet. På området bor många som inte använder nät. Språkkunskaperna kan också vara bristfälliga.

”Jag har ofta chat-tur på måndagsmorgnar. Det är en mycket bråd dag och vanligen är vi två på det skiftet”, säger Päivi.

För ett par år sedan gick Päivi en halvårig diabetessköterskeutbildning vid Malmö universitet. 

”Jag ville ha mera diabetesjobb, för där kan jag påverka patientens hälsa mycket.”

När patienterna kommer till diabetessköterskan på årskontroll har de tagit blodprov, som bland annat mäter långtidsblodsocker, njurvärden, kolesterol och vätskebalans. 

”Utgående från resultaten diskuterar vi kost, motion och viktkontroll. Jag kan skriva ut remiss till näringsterapeut eller recept på fysisk aktivitet till fysioterapeut. Jag erbjuder också tätare uppföljning om någon vill gå ner i vikt. Vi behandlar bara typ 2-diabetes, alltså patienter som fortfarande har viss egen insulinproduktion. Typ 1-diabetiker omhändertas av den specialiserade sjukvården.”

Päivi håller mycket kontakt med sina patienter på chatten. Det är bekvämt, för patienterna kan ställa frågor till Päivi, som hon sedan besvarar.

Stockholms många kulturer

Päivi bor med 16-åriga sonen Leon i en trea i ett litet flervåningshus i Farsta i södra Stockholm. Därifrån är det goda kommunikationer till centrum och kring den närliggande sjön går det utmärkta promenadvägar. Till arbetsplatsen har hon bara tio minuters ­promenad, vilket Päivi tycker är lyx. 

Bland arbetskamraterna finns det minst tio nationaliteter. 

”Jag har jobbat länge med människor från olika kulturer och jag har bott så länge i en mångkulturell storstad att jag skulle ha mycket svårt att leva på en trångsynt ort.”

Päivi talar finska med sonen, fast Leon oftast svarar på svenska. Finskheten är ändå viktig för honom, för han har varit mycket hos mormor i Karleby. Faderns hemland Peru har Leon inte besökt, men han förstår lite spanska. 

”I Karleby samlas min barndoms­familj kring jul och på sommaren. Under julen är vi vanligen där i drygt en vecka och på sommaren ett par veckor. Min ena syster och min bror bor där och också den syster som bor i Italien brukar komma dit samtidigt. Jag har dessutom nära vänner i ­Karleby.”

Barndomshemmet känns fortfarande som ett andra hem fastän modern dog i fjol. Också stugan i Halso är viktig för Päivi.

”Både Leon och jag är ivriga bänk­idrottare och vi följer mycket med skidåkning, helst via finska kanaler. När det gäller idrott har vi kluvna identiteter: i vissa grenar hejar vi på Finland, i andra på Sverige.”

Julen har alltid varit en kär tid för Päivi. Inför julen bjuder hon alltid hem ”Finlandsflickorna”, 6–10 långvariga vänner för lillajulsfirande med knytkalas. 

”Ibland går Finlandsflickorna på finskspråkig teater eller konsert. Ett par gånger har vi dansat en hel kväll och haft roligt på Finlandsdisco. I höstas var vi på Dingos konsert, en härlig nostalgitripp.”

Livets svåraste år

Päivi kräver mycket av sig själv, kanske alltför mycket ibland. Att eftersträva fullkomlighet har skuggsidor. För ett par år sedan började Päivi känna symptom på utmattning. Hon sökte hjälp hos psykolog och försökte lära sig säga nej både på jobbet och i Leons fotbollsklubb.

”Jag bestämde mig för att bara göra det jobb jag har ansvar för och också minska på frivilligjobbet i fotbollsklubben. Jag började känna mig bättre, men i början av år 2024 dog mamma överraskande och jag blev sjukskriven en tid. 2024 var mitt livs svåraste år, men i början av det här året började det lyckligtvis lätta.”

Päivi gillar rättframhet på jobbet och att regler följs. Om fel begås utgår hon från att tillvägagångssättet ändras direkt efter första anmärkningen. 

”I Sverige accepteras en hel del, man har kanske till och med för mycket förståelse, och det förhandlas i det oändliga. Inte borde det vara något problem att följa regler och rutiner som man kommit överens om tillsammans. Jag uppskattar beslutsamhet, uppriktighet och hög arbetsmoral.”

Päivi tycker om arbetet som diabetessköterska för det är lagom utmanande. Hon skulle ändå gärna arbeta mindre på vårdcentralen.

”I mitt jobb har jag insett att hälsa inte är någon självklarhet. Jag längtar efter lediga vardagar. Jag motionerar och skulle gärna gå på länk, åka skidor eller gå på gym också under dagtid.”

I framtiden hoppas Päivi kunna dra ner på arbetstiden på vårdcentralen med en dag och i stället jobba med hälsorådgivning hemifrån på timbasis på kvällstid eller under veckoslut. 

”Capio-koncernen som äger vårdcentralen har ett distansmottagningsföretag, som erbjuder tjänster när vårdcentralen har stängt.”