Nu tänker jag inte på jobb – lider du av arbetsbekymmer på fritiden?

Arbetshälsopsykologen tipsar om hur du bäst slipper sånt.

Hur vet man att arbetet tynger för mycket på fritiden? Tiina Koivisto, som är arbetshälsopsykolog och äldre expert på Arbetshälsoinstitutet, uppmanar oss att ge akt på återhämtningen. Den är ett problem om det känns svårt att slappna av efter arbetsdagen eller arbetsfrågor länge snurrar i huvudet. Man har problem också om man inte orkar träffa någon på fritiden eller ens har kraft att lyssna på familjen.

”Då har det emotionella batteriet laddats ur och måste laddas, för att man ska orka visa empati och intresse.”

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

Också koncentrationssvårigheter på fritiden tyder på bristfällig återhämtning.

I november gjorde Tehy-tidningen en nätenkät om etisk stress bland vårdare. De som svarade berättade också hur de kopplar av från jobb och de flesta godtog att man inte kan påverka allt, eller ens behöver göra det.

Tiina Koivisto anser att det är vist.

”Det är viktigt att både individ och arbetskollektiv har förståelse för vad vi kan påverka på vår arbetsplats.”

Men det förutsätter en öppen och jämställd diskussion i trygg omgivning. Vissa saker måste man bara lära sig godkänna, till exempel att man är tvungen att lämna en patient i livets slutskede när arbetspasset är slut. Att patienten kan dö trots bästa möjliga vård.

Om man inte orkar träffa någon har man problem med återhämtningen.

En vårdare som svarade på Tehys enkät berättade om försök att göra jobbet så etiskt och mänskligt som möjligt, oavsett vilken situationen är på avdelningen. Enligt Tiina Koivisto tyder det på god självreflektion.

”Etisk känslighet och förmåga att gestalta arbetsuppgiften som helhet.”

Enligt Koivisto inser den arbetstagaren också vad som är viktig för henne själv. Stark yrkesmässig självkänsla och inlevelseförmåga hjälper en att möta överraskande situationer i vården.

Detsamma gäller arbetskollektivet: ju större samförståndet är om vad som är tungt på jobbet, desto lättare är det att hitta lösningar.

Någon tyckte att den etiska stressen lättar om man kan informera varför vårdåtgärder dröjer. Patienter förstår situationen, när de märker att det inte beror på att de anses mindre värda.

Borde man helt och hållet slippa tänka på jobb på fritiden?

Nej, säger Koivisto. Man kan inte placera olika delar av livet i skilda fack. Arbetet är en del av tillvaron, så visst kan man tänka på det bara det inte tynger för mycket.

Redan under arbetsdagen kan man göra vissa saker som hjälper en att ta igen sig efteråt. Mikropauser och medveten närvaro då man koncentrerar sig på något helt annat än arbete rekommenderas. Tala om annat än jobb under lunch- och kaffepauser. Också skämt mellan arbetskamrater har positiv effekt.

”Lättsamma, positiva möten under arbetsdagen är viktiga.”

Öppenhet är också en fördel. Då får man utlopp för känslorna efter stressande situationer.

”Ju mer man kan lasta av sig på arbetsplatsen, desto mindre behöver man bära med sig hem.”

Tiina Koivisto påpekar att det inte bara är enskilda anställda som bär ansvar för att slippa tänka på jobb. Arbetsplatsen måste förändras om det blir svårt att koppla av.

”Det gäller att komma åt orsakerna, inte bara dämpa symptomen.”

Etisk stress på jobbet vittar om olägenheter som bör korrigeras och då är det mer än snabba lösningar på enskilda problem som krävs. Det gäller till exempel att ha framförhållning, så att vården fungerar i oväntade situationer.

Problemen kan vanligen lösas bara man tar den tid som behövs och utnyttjar befintligt kunnande.

Också personalutveckling betonar hon.

”Själv är jag optimist. Problemen kan vanligen lösas bara man tar den tid som behövs och utnyttjar befintligt kunnande.”

Arbetshälsoinstitutet utforskar problematiken inom ramen för Hyvä veto-projektet, som ska utveckla modeller för ökat välbefinnande på jobbet, bland annat med etisk organisationskultur, coaching och samarbete mellan unga och erfarnare arbetstagare.

Ifall den etiska stressen blir för stor behöver man få stöd. Om minskad arbetstrivsel ska man kunna tala med närmaste förman, vars uppgift det är att granska situationen och fundera ut lösningar.

Är arbetet illa eller rentav olagligt organiserat kan man be om hjälp av förtroendeman, till vars uppgifter det hör att bekanta sig med vardagen på en enhet och förhandla med arbetsgivare om personalfrågor. Förtroendemannen får i sin tur stöd av Tehys experter. Arbetarskyddsombudet kan fungera som stödperson. Hjälp kan man också få av företagshälsovården.

”Alltför länge lönar det sig inte att kämpa ensam. Vid för stor belastning är det helt enkelt så, att ju förr man får samtalshjälp av företagshälsovården, desto bättre”, säger Koivisto.

Arbetshälsoinstitutets Hyvä veto-forskningsprojekt på nätet.

Fyra råd för att slippa tänka på jobb

1. Frigör dig aktivt

Efter arbetsdagen är det viktigt att inte tänka på arbete, så titta inte på jobbets e-post, Whatsapp-grupp, arbetslista eller kalender.

”Styr aktivt tankarna från arbete”, råder Tiina Koivisto, arbetshälsopsykolog.

2. Lär dig hur du bäst kopplar av

Det är viktigt att koppla av, för långvarig stress skadar hälsan. Avkoppling minskar symptom på stress både på kort och lång sikt. Metoderna är individuella. En lyckas bäst genom umgänge med vänner och familj, andra med bastubad eller trevliga hobbyer.

3. Lär dig något nytt

Nya färdigheter höjer humöret och ger energi. Satsa på något helt annat på fritiden.

”Som motvikt till jobbet kan man lära sig ett nytt språk, satsa på handarbete osv.”

4. Var ärlig mot dig själv

Återhämtningen lyckas bäst om man kan påverka sin fritid.

”Gör du sådant som du gillar? Var ärlig mot dig själv också då den övriga familjen vill något annat.”

Text Ulla Ojala, illustration Johanna Sarajärvi

Reklam
Reklam