En bra kollega stöder och hälsar på alla

Gör ett test, men tala inte om det för någon. Bli en aktiv arbetskamrat. Var rejäl mot andra, ge dem utrymme och hjälp. Tänk positivt. Se framtiden an med tillförsikt. Trots att ingen verkar reagera på ditt ”nya jag” så har det en positiv inverkan på arbetsgemenskapen.

Det märkte professor Satu Teerikangas vid Åbo handelshögskola när hon på sin tidigare arbetsplats bestämde sig för att vara en aktiv, hjälpsam och positiv arbetskamrat. Först när hon många år senare bytte arbetsplats kom kollegerna och tackade för att hon varit ”arbetsplatsens stöttepelare”. Då insåg Teerikangas att vardagens små gärningar och inställningen till jobbet hade haft betydelse.

Det gav impulsen att mer ingående undersöka vad gott arbetskamratskap handlar om och det ledde till ett forskningsprojekt vid högskolan med fyra involverade organisationer. Två av dem var från social- och hälsovårdssektorn. Materialet samlades in under intervjuer, workshoppar och med hjälp av frågor.

– Ledarskap och förmansarbete har undersökts väldigt mycket. Detsamma gäller arbetskamratskapets avigsidor, alltså arbetsplatsmobbning och störande beteende. Nu ville vi lyfta fram arbetskamratskapet som en del av yrkesskickligheten och expertisen, säger Satu Teerikangas.

Man föreställer sig ofta att bra arbetskamratskap handlar om goda relationer till kollegor eller att man är vänner också utanför jobbet. Enligt forskarna är det ändå mer än så. Med sitt beteende främjar aktiva arbetskamrater chanserna för personalen att lyckas.

Aktivt arbetskamratskap bygger på tre viktiga tankar: Jag är proffs på mitt jobb. Jag följer gemensamma riktlinjer. Jag ser till att arbetet och kundservicen löper.

– Det borde vara självklarheter, men ifall det inte är så har något gått snett i arbetslaget och den enskildas verksamhet, säger Satu Teerikangas.

Att vara proffsig på jobbet handlar om mer än utbildning. En yrkeskunnig person upprätthåller sin yrkeskunskap, behärskar sin tidsanvändning, skiljer på arbete och fritid och gör till exempel inte ideligen uppdateringar på sociala medier under arbetstid. Men det handlar också om att anpassa sig till förändringar, som är oundvikliga på alla arbetsplatser.

En kollega får ändå inte lämnas ensam att anpassa sig till förändringar. Under workshopparna märkte forskarna, att om det skett stora förändringar i personalen och man inte hade gått igenom dem, så kunde arbetskamratskapet få otrevliga drag. Då blev smidigheten i jobb och kundtjänst lidande.

På arbetsplatser i social- och hälsovården kunde skiftarbete orsaka problem och leda till att vissa team på en arbetsplats fungerade bättre än andra.

– Skiften borde planeras så att det finns grundmurad yrkeskompetens i vartenda ett och att alla drar åt samma håll. Då ger arbetet resultat och människorna mår bra.

I praktiken är det svårt att planera arbetspassen så. Det kan rentav vara svårt att få tillräckligt med arbetstagare till de olika skiften.

Idealet skulle vara att de yngre inte blev överkörda av äldre. Bemanningen borde inte bestå enbart av vikarier och ingen ska få ta den makt som tillkommer förmannen och bestämma över andra när förmannen inte själv är på plats.

Satu Teerikangas poängterar att det är viktigt för anställda som är nya på området att få erfarenhet av välfungerande team. Det ger dem något att jämföra med ifall de senare råkar ut för ett team eller en arbetskamrat som fungerar dåligt. Då förstår den som är ny att det dåliga beteendet inte kännetecknar arbetsplatsen eller sektorn, utan är ett isolerat problem hos det här teamet eller den här arbetskamraten.

– Den närmaste förmannen bör alltid ha tid att göra slut på arbetsplatsmobbning och osakligt beteende. Arbetsgivarens skyldighet är att säkerställa sådana förhållanden att arbetet fungerar. Då kan också arbetskamratskapet blomstra.

Satu Teerikangas anser att alla då och då borde tänka igenom hurdana arbetskamrater de är. Forskarna identifierar fyra egenskaper hos en kollega som gör samarbetet friktionsfritt och attraktivt för alla. De är optimism, humanism, tillit och mod.

Men om man helt enkelt inte är särskilt optimistisk och modig till naturen?

– Hjärnforskning har visat att människan kan förändra sitt beteende. Det handlar inte om att ändra personlighet, utan att uppdatera tankar, inställning och vardagsbeteende, säger Teerikangas.

Också småsaker och mindre förändringar kan leda arbetslaget framåt.

– Personalkultur byggs upp av vardaglig växelverkan. Även om bara en enda person i teamet börjar uppträda bättre, så påverkar det hela personalen i sund riktning.

I arbetsgemenskaper med aktivt arbetskamratskap framträdde ett gemensamt drag: där hälsade man på varandra om mornarna och log.

– Vi blev förvånade över slutresultatet, att vi hittade en så enkel sak, som sammanfattar vad aktivt arbetskamratskap går ut på: gott uppförande.

Aktiivinen työkaveruus työn arjen voimavarana (Maarit Laiho, Arto Ryömä, Suvi Satama och Satu Teerikangas, Åbo handelshögskolas publikationer, serie E-2:2020)

Text Merja Perttula, illustration Helena Syrjä

En aktiv kollega

• Värnar om sin yrkeskompetens, och är därför beredd på omvälvningar i arbetslivet.
• Förstår att hen finns på jobbet för kundens skull.
• Är empatisk, optimistisk och ger andra stöd. Uppför sig väl.
• Ger andra utrymme att vara experter på sina jobb, kommenderar inte och trycker inte ner någon.
• Är nyfiken på andras tankar och skjuter inte ner dem. Ett öppet sinne möjliggör utveckling.
• Tar modigt tag i missförhållanden och ser till att de åtgärdas.
• Tar hand om sig själv och försöker göra livet meningsfullt.