Under en tolkad diskussion ska tolken betjäna alla parter.
Att lyckas i en mottagningssituation handlar om interaktion – inte om vilket språk man talar. Helst bör man använda professionell tolk eftersom en familjemedlem kan axla rollen som anhörig och tala för patienten.
Vid kontakttolkning säkerställer man att vardagliga saker sköts, att en offentlig tjänst fungerar och att rättigheterna för en person som inte behärskar språket tillgodoses. En lyckad tolkning befrämjar smidighet, tillförlitlighet och ändamålsenlighet i myndigheternas arbete samt gör att demokrati, rättsskydd och jämställdhet förverkligas i samhället.
I en tolkad diskussion är tolkens klienter alla parter i samtalet. Samspelet på hälsovårdsmottagningen omfattar tre personer och är tvåspråkigt.
Tre deltagande parter påverkar samtalets dynamik, vilket är bra att minnas. Tolkning får inte leda till att du talar med tolken i stället för med patienten. Då minskar patientens medverkan och kommunikationen börjar ske i två olika samtal i stället för ett.
Undersökningar visar att ett patientcentrerat grepp förbättrar samförståndet. Gå in för det också när patienten har en annan språklig eller kulturell bakgrund. Kulturell kompetens innebär förmåga att bemöta olika kulturer öppet och högaktningsfullt. Tolken kan vid behov hjälpa till i kultursensitiva situationer.
Bygg upp patientförhållandet på normalt sätt, genom att fråga hur det går och tala om ditt och datt. Tala med och se på patienten medan du lyssnar på tolken.
Gester är likartade i många språk, så med dem kan du kommunicera även utan ett gemensamt språk.
Källa: Kaisa Koskinen m.fl. (red.): Asioimistulkkaus – Monikielisen yhteiskunnan arkea. Vastapaino 2018.
