Periodarbete riskerar bli ännu vanligare

Periodarbete, som är problematiskt ur arbetarskyddssynpunkt, blir vanligare i vården om regeringens förslag till ny arbetstidslag träder i kraft. Om riksdagen antar lagen träder den i kraft i början av år 2020.

Vid periodarbete regleras inte arbetstiden per dygn eller vecka utan justering görs med utjämningsperioder och vilotider.

Lagändringen skulle också försämra övertidsersättningarna, då arbetsgivarna kunde undvika att betala ut tilläggs- och övertidsersättningar med hjälp av utjämningsperioder, glidande arbetstid, arbetstidsbanker och flexibelt arbete.

Den dygnsviloperiod som nämns i lagförslaget är skenbar eftersom extra vilotid inte planeras och flexibel arbetstid inte kan tas i bruk i social- och hälsovårdssektorn.

Reformen skulle också försämra möjligheterna att passa ihop arbete och familj i vårdsektorn eftersom lagen skulle göra det möjligt för arbetsgivare att besluta om periodarbete med 13–19 timmars arbetsdagar.

– Nästan alla yrkesgrupper inom social- och hälsovården skulle gå miste om regelbunden dygns- eller veckoarbetstid, säger Tehys intressebevaknings­expert Maija Wilskman.

Hon anser att regeringen tar arbetstidsregleringen tillbaka till 1960-talets början och att lagen borde beredas inom ramen för trepartssamarbetet.