Av sjukskötarna är det till exempel 40 procent som har institutexamen och 60 procent som blivit färdiga från yrkeshögskola. Bild: Ari Korkala

Porten står öppen för dem som har examen på institutnivå

Evighetsproblemet ska lösas. De som avlagt examen på institutnivå får börja studera för högre yrkeshögskoleexamen utan att uppdatera sin examen.

Ändringen av yrkeshögskolelagen som trädde i kraft i årsskiftet öppnar dörren till högre yrkeshögskoleexamen för dem som har examen på institutnivå. Tidigare har det krävts att examen först kompletteras till yrkeshögskoleexamen. I praktiken kan person med institutbas söka till högre yrkeshögskoleexamen tidigast i början av år 2020.

Lagändringen berör många: Bland Tehys medlemmar har en stor del institututbildning. Av sjukskötarna är det till exempel 40 procent som har institutexamen och 60 procent som blivit färdiga från yrkeshögskola. Samma förhållande gäller till exempel examina för röntgenskötare och fysioterapeuter.

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

De sista som avlagt institutexamen blev färdiga kring millennieskiftet. Många är 45–50-åringar med stor arbetserfarenhet.

– Det här är en bra reform, som Tehys utbildningspolitik länge har siktat på. Ändringen öppnar för fortbildning, som tidigare krävde en onödigt lång omväg. Under årens lopp har vi fått mycket feedback. Vad är det för vits att studera ett yrke två gånger? Reformen borde ha genomförts tidigare, men lyckligtvis sker det nu, konstaterar forskningschef Juha Kurtti på Tehy.

Han har personligen upplevt problemet för han blev färdig röntgenskötare på institutnivå år 1997 och fortsatte sina studier vid universitet.

Fullständigt tillträde till högre yrkeshögskoleexamen garanterar lagändringen inte, för yrkeshögskolorna är autonoma.

I lagen har man formulerat det så här: ”Till studier som leder till högre yrkeshögskoleexamen kan antas den som har avlagt lämplig yrkeshögskoleexamen eller någon annan lämplig högskoleexamen, eller den som yrkeshögskolan på något annat sätt anser ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna.”

– Yrkeshögskolan får själv uppskatta vad som är tillräckliga kunskaper och färdigheter. För det borde man göra upp gemensamma kriterier, så att olika läroanstalter inte får olika praxis. Räcker det till exempel att kunnandet samlats i ett cv? Jag anser det viktigt att arbetserfarenheten beaktas för personer med institutexamen, säger Kurtti.

Högre yrkeshögskoleexamina infördes permanent år 2005. Försök inleddes redan några år innan. Examen omfattar 60–90 studiepoäng och att avlägga den tar cirka ett och ett halvt år. Betecknande är närhet till arbetslivet.

– Jag kan föreställa mig att lagändringen ökar dragningskraften till högre yrkeshögskoleexamen och de senaste åren har antalet studieplatser ökat.

När man söker arbete är högre yrkeshögkoleexamen och magisterexamen likvärdiga – eller borde vara det. I den nationella referensramen för examina har båda poängsatts till nivå 7.

Universiteten betraktar dem ändå inte som likvärdiga. Fortsatta studier begränsas fortfarande om någon med högre yrkeshögskoleexamen vill fortsätta med vetenskapliga studier vid universitet. I praktiken betyder det brostudier.

– Jag känner bara till enskilda fall där en person som avlagt högre yrkeshögskoleexamen direkt har antagits till ett universitets doktorsprogram. Den knuten borde ännu lösas upp.