På en trygg arbetsplats kan man erkänna att alla gör fel. Bild: Ari Korkala

Vårdfel måste bearbetas

Hur orkar man med sitt jobb efter att ha gjort ett allvarligt vårdfel? På Tammerfors universitetssjukhus förstår man att den som gjort ett fel behöver helhjärtat stöd.

Vårdfel syns ofta i rubriker: Åldring fick överdos av smärtstillande i Kangasala. Kvinna sändes hem från akuten till tom lägenhet. Valvira undersöker upp till femton dödsfall på vårdhem.

I maj i fjol figurerade Tammerfors­sjukhuset i rubrikerna sedan två döda förväxlats. Den ena hann kremeras innan misstaget upptäcktes.

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

På sjukhuset tog man förra våren i bruk verksamhetsmodellen Second victim, som stöder den som gjort ett fel. Den kom första gången till användning efter den ovan nämnda förväxlingen.

Undersökningar visar att yrkesutövare i vården känner skuld, skam, frustration, ilska, skräck och stress när vårdfel sker. I allvarliga fall kan de utveckla en traumarelaterad stressreaktion med fysiska och psykiska symptom, som kan leda till att de lämnar jobbet eller till och med yrket och blir vårdfelets andra offer, second victim.

Verksamhetsområdesdirektör Sally Järvelä har infört modellen, först inom jourverksamhet, intensivvård, dödsfallsåtgärder, akutvård, anestesi och smärtvård. Också tidigare har stöd getts, men nu görs det mer systematiskt. Företagshälsovård och juridisk expertis var med om att ta fram modellen, som ska tillämpas i hela sjukhuset.

Förmannens roll är viktig när det gäller att bearbeta en händelse av det här slaget.

– Inom sig kan människan vara ett enda kaos, även om hon verkar lugn, och ska inte lämnas ensam, säger sjukskötare Tuula Sutinen som ansvarar för dödsfallsåtgärder.

– Händelserna kan aktivera gamla trauma, som hindrar en att gå vidare, tilllägger Teija Liimatainen, överskötare på intensivvårdsavdelningen.

Det skedda kan leda till en känsla av utanförskap och hjälplöshet. Kollegernas inställning har stor betydelse: klappar man arbetskamraten på axeln eller börjar man hålla utkik efter ett nytt fel?

Självklart ska ingen som gjort ett fel skuldbeläggas. På en trygg arbetsplats medger man att alla gör fel. Undersökningar tyder på att de ofta handlar om olyckliga sammanträffanden. Så var det också när två avlidna förväxlades i Tammerfors.

– Erfarna anställda kan reagera hårdare när de gör fel och tänka att de borde ha vetat. Nybörjare inser kanske inte ens sitt fel, konstaterar Sutinen.

Ibland klarnar det först senare vad som hänt. Stödprocessen ska inledas när det sker. Modellen kan också tillämpas vid allvarliga arbetsolyckor även om man ibland kan använda en enklare modell.

Man bör också ha beredskap för offentlighet. Handlar det om ett allvarligt fel bör informationsgången vara klar. Tays fick till exempel beröm i Mediuutiset för snabb information och för att man offentligt bad om ursäkt. I sociala medier är diskussionen ofta skoningslös och kommentarer skrivs av människor som oftast inte vet allt.

Vården har lärt sig mycket av flyget. Checklistor är till exempel vardag på sjukhus. Många enheter använder sig av HaiPro-rapportering, där nära ögat-situationer och ogynnsamma händelser skrivs in. Viktigt är alltid att stanna upp och fråga hur man ska göra för att något liknande inte ska upprepas.

I Tammerfors finns det också en grupp som undersöker allvarliga skadefall. Tays ledande överläkare avgör i vilka fall undersökning inleds och gruppens rapporter kan läsas av alla på sjukhuset.

När det gäller hämtning av döda tog man genast i bruk ett system för dubbelkoll, så att felet inte upprepas. När en avliden person lämnas ut ska både begravningsbyrå och representant för sjukhuset kontrollera personuppgifter på arm och fot och med sin underskrift bekräfta att de gäller den som ska föras bort.

Efter händelserna i Tammerfors blev Tuula Sutinen uppringd av dödsfallshanteringen på ett annat sjukhus, där man insett att samma misstag hade kunnat ske hos dem. Också där gick man in för Tammerfors nya rutiner.

 

Tammerfors Second victim-modell

1. Omedelbara åtgärder

  • Stödperson tar den som gjort ett fel åt sidan. Vid behov sänds personen hem under pågående arbetspass, men ska helst vara tillbaka på nästa arbetstur. Sjukledighet bara vid behov, eventuellt lättare arbete några dagar eller veckor.
  • Förman informerar verksamhetsområdesdirektör, som kontaktar säkerhetschef, informationsavdelning, ledande läkare och sjukhusdirektör. Viktigt att agera snabbt om följden kan bli rättsliga åtgärder och medial uppmärksamhet.

2. Inom några dygn

  • Ingående diskussion med förman.
  • Kontakta debriefing-grupp vid behov.
  • Eventuellt brådskande tid till företagshälsovård och första besök hos arbetspsykolog.

3. Inom några veckor

  • Involverade och kolleger med motsvarande uppgifter deltar i utredning av det skedda.
  • Stödperson följer upp hur händelsen bearbetas.
  • Kontrollbesök hos arbetspsykolog och företagshälsovård. Rätt till fem gånger rådgivning och fem sessioner korttidsterapi.

4. Efter några månader

  • Förman diskuterar händelsen i samband med rapportsammandrag.
  • Eventull anmärkning eller varning.
  • Allvarligt fel kan leda till brottsundersökning. Sjukhusdistriktets jurist ger allmänna råd, egen fackförning råd och rättsskydd.
  • Arbetsgivare ersätter skada till följd av fel eller försummelse.
  • Övergripande mål: återvunnen samhörighet med arbetsteamet och nytt självförtroende.

5. Efter ett halvår

  • Om ärendet drar ut på tiden exempelvis pga rättsprocess har förman och stödperson regelbunden kontakt.
  • Kontroller hos arbetspsykolog vid behov.
  • Målet är fortsatt framgångsrik yrkesverksamhet.

Reklam
Reklam