"Kampen gjorde mig modigare", säger vårdare som ingrep i missförhållanden i servicehus

Sjukskötare Tiina Väisänen ingrep tillsammans med en kollega i servicehusets missförhållanden. Det ledde till hot, avsked och åratals rättskamp.

Image text
Äntligen över. ”Den här processen glömmer jag aldrig. Den räckte nästan fem år för mig. Jag är Tehy evigt tacksam. Också familj, vänner och svart humor hjälpte mig att orka”, säger Tiina Väisänen.

Minnessjuka, men snabbfotade åldringar rymde nästan dagligen. De sändes tillbaka bland annat från ett Åbotåg och en pizzeriaentré. Trots det låste man inte dörrarna i servicehuset. Läkemedelstillstånd motiverades inte heller så noga. Stämningen var exceptionell – chefen var verkligen chef.

Tiina Väisänen och hennes kollega var de enda sjukskötarna på servicehuset Pietarinpirtti i S:t Michel och de ville inte tiga om missförhållandena. När problemen inte reddes upp internt gjorde de en orosanmälan. Det skedde hösten 2016.

Dåvarande chefen uppskattade inte att de påtalade missförhållandena och hotade strypa Tiina om hon talade om problemen med regionförvaltningsverket (RFV). Den andra sjukskötaren hotades med att bli flådd levande.

”Min astma exploderade och jag fick den ena antibiotikakuren efter den andra. Samtidigt var det en lättnad att bli sjukskriven.”
Båda sjukskötarna blev tvungna att avgå. Tiinas arbetsförhållande avslutades utan varningar.

”Chefen brukade säga att man inte kackar i eget bo.”

När svårigheterna började tog sjukskötarna kontakt med Tehy. 

”Jurist Ilkka Wennberg gav oss rådet att göra anteckningar om datum och allt som hänt. Det var ett enkelt, gott råd. Han sade genast att processen kommer att bli lång.”

Regionförvaltningsverket gjorde brottsanmälan om chefens hot.

”Vi kunde inte se på när de äldre inte fick ändamålsenlig vård. Vi hade upplevt att man inte gjorde så här på andra arbetsplatser. En sjukskötare måste ha etisk ryggrad att försvara god vård.”

RFV hade redan i åratal haft ögonen på privata Pietarinpirtti. Södra Savolax samkommun för social- och hälsovårdstjänster, som köpte tjänster av Pietarinpirtti, upphörde tidvis att skriva in nya boende här.

”I början tänkte vi naivt nog att myndigheterna står på vår sida när vi berättar om missförhållandena, men snart insåg vi, att regionförvaltningsverkets befogenheter inte räckte för att hindra våra uppsägningar.”

Tiina tackar Tehys organisationsexpert Virpi Ali-Hokka och jurist Mika Ojanen för allt stöd; Ojanen skötte rättegångarna. 

”Tehy har varit som en stödfamilj för oss. Vi skulle absolut inte ha kunnat kräva rättvisa med egna pengar.”

Ärendet behandlades i rätten i nio dagar: först fem i tingsrätten och sedan fyra i hovrätten, för motparten överklagade domen. Besvärstillstånd för behandling i Högsta domstolen gavs ändå inte.

”Rättegångarna var förfärliga. Där gick man till personangrepp. Vår jurist sade gång på gång att vi inte ska låta oss provoceras.”

Tingsrättens dom höll i hovrätten. Ex-chefen konstaterades ha gjort sig skyldig till två fall av arbetarskyddsbrott och till arbetsdiskriminering och dömdes att betala cirka tusen euro i dagsböter. Tiina fick dessutom 2000 euro i skadeersättning, kollegan inte bara 2000 euro utan också 1200 euro för kortvarig skada. Dessutom betalade ex-chefen rättegångskostnaderna. Mikkelin Vanhainkoti­yhdistys som drev hemmet dömdes att betala 4000 euro i samfundsböter för arbetarskyddsbrott.

Hovrätten ansåg att orosanmälan högst antagligen hade inverkat på varningarna till den ena sjukskötaren och på att den andras arbetsförhållande avslutades. Sakliga grunder hittade man inte. 

Uppsägningarna gick de facto inte till rättslig behandling, utan motparten var villig att göra en överenskommelse. Avtalets innehåll är hemligt.

”Jag var oerhört lättad när processen var över. I tankarna återvänder jag fortfarande ibland till den lyckokänslan.”

Nu i höst figurerade Pietarinpirtti i rubrikerna igen. Regionförvaltningsverket avbröt servicehusets verksamhet på grund av allvarliga brister. 

”Tänk om den energi och de pengar som man lade ner på oss hade använts för att förbättra vården. Ser man å andra sidan inga fel, så vad finns det då att förbättra? Kanske alla nu äntligen tror på att vår oro var befogad.”

Nu arbetar Tiina i terminalvården och trivs bra. Kollegan och medkämpen från tiden på Pietarinpirtti studerar till ett nytt yrke.

”Den långa processen har förändrat mig. Jag är modigare än förr. Nu förbereder jag till exempel en adress till förmån för bibliotekets läsesal.”

Artikeln publicerades i nr 11/2021 av Tehy-tidningen. Du kan läsa hela tidningen på svenska här.

Anmälare får inte bestraffas

  • Socialvårdslagen förpliktar yrkesutövare, att anmäla missförhållanden som de upptäcker till den, som ansvarar för arbetsplatsens verksamhet. Ett sådant missförhållande kan till exempel vara brist i klientsäkerheten eller att en kund behandlas illa. 
  • Anmälningsplikten skrevs in i lagen i början av år 2016. Den gäller både offentliga och privata tjänster. Anvisningar för hur anmälan görs bör finnas i planen för egenkontroll. 
  • Person som gör anmälan får inte utsättas för negativa motåt­gärder. 
  • Den som mottar anmälan bör informera den kommunala socialvårdens ledande tjänsteutövare om detta. Ifall missförhållandet inte åtgärdas bör anmälaren ta kontakt med regionförvaltningsverket.

Valvira