Empati kan göra vårdaren utmattad, men medkänsla hjälper en att orka – så här skiljer de sig åt

En patients sorg, rädsla och ångest överförs lätt till den som ska hjälpa. Experter berättar hur man kan skydda sig mot utmattning och vad det är för skillnad mellan empati och medkänsla.

Image text
Toisten tunteet tarttuvat herkästi, mikä voi aiheuttaa hoitoalan ammattilaiselle empatiauupumusta.
Bild: Pia Holm.

Empati eller inlevelseförmåga är en verklig superkraft i arbetslivet. När man förstår andra människors känslor och tänkesätt blir växelverkan enklare. Allt för mycket empati kan ändå leda till empatidränering, och då blir det tungt att möta människor.

För att undvika utmattning som bottnar i empati är det viktigt att förstå vad empati i grunden handlar om. Katri Saarikivi, hjärnforskare och psykologie doktor säger att kognitiv neurovetenskap definierar empati som en förmåga, som hjälper till att avlägsna friktion i mänsklig interaktion.

”I arbetslivet är avsikten med empati alltså att hjälpa mänskor koncentrera sig på huvuduppgiften.”

Saarikivi vet ändå att människor har mycket felaktiga uppfattningar om empati. Den kan till exempel uppfattas som ett personlighetsdrag eller benägenhet att ständigt låta känslorna svalla.

”I själva verket behövs empati överallt i arbetslivet. Utan den skulle det inte bli något av vårdarbete, ledarskap, beslutsfattande eller förhandlingar.

Empatins tre sidor

Enligt gällande uppfattning inom kognitiv neurovetenskap består empati av tre beståndsdelar: förståelse, delad erfarenhet och medkänsla eller empatisk motivation. Förståelse innebär att en person kan se situationer ur en annan människas synvinkel och förstår henne.

”I vårdarbete är det av största vikt att förstå vad en annan person upplever för att undvika missförstånd och för att hitta en lösning som fungerar för patient eller klient.”

I vitt skilda former av kommunikation börjar man på ett naturligt sätt dela erfarenheter. När människor spenderar tid tillsammans börjar spegelneuronerna i deras hjärnor synkronisera deras elektriska puls. I praktiken börjar till exempel rytmen för tal och gång och pulsintervallerna närma sig varandra.

”Fenomenet uppträder lika väl i yrkesmässig som privat interaktion.”

Medkänsla eller empatisk drivkraft innebär att en människa verkligen njuter av att hjälpa en annan.

Skillnaderna människor emellan är dock stora, både i fråga om förståelse, sätt att dela upplever och empatisk motivation. Skillnaderna bottnar bland annat i genetiska faktorer och interaktionsmodeller som formats redan i barndomen.

”Men alla tre komponenterna behövs för att kommunikationen ska fungera bra”, konstaterar Saarikivi.

Negativa känslor tröttande

 Trots att empatin är en ytterst viktig förmåga i allt mänskligt arbete, så har den en negativ sida, som i synnerhet professionella vårdare känner av. En människa som länge utsätts för en annan människas negativa känslor och lidande kan bli utmattad. Då börjar hon lida av empatiutmattning.

Risken för empatisk utmattning ökar om en yrkesutbildad person av naturen lätt påverkas av andras känslor, för då går de inte att undvika. Ifall den personen samtidigt själv upplever påfrestning ökar risken ytterligare.

”När man själv har det jobbigt kan påfrestningen från andra människors negativa känslor vara svåra att bära, för då har man inte kraft att processa de känslor som väcks till liv hos en själv.”

Minns att empati också innebär att man ska värna om den.

En annan faktor som ökar risken vid empatisk utmattning är benägenhet att lätt känna skuld. Yrkesmänniskor i vården kan till exempel känna sig skyldiga för att det går bra för dem själva medan det går dåligt för patienten.

För bibehållen funktionsförmåga är det viktigt med tillräcklig återhämtning och att man talar om olika situationer med andra i yrket.

”Minns att empati också innebär att man ska värna om den. Att se till att man själv orkar är av största vikt i allt hjälparbete.”

Symptom på empatiutmattning uppvisar stora likheter med symptom på annan arbetsutmattning. Fysiskt kan de till exempel ge sig till känna som sömnlöshet, huvudvärk eller annan värk, minnesproblem och koncentrationssvårigheter. Psykiskt kan de ta sig uttryck som retlighet, nedstämdhet, hopplöshet och utsiktslöshet.

”Dessutom kan en empatisk förmåga som tidigare varit stark verka helt och hållet borta. Då kanske inget längre väcker känslor.”

Skilj på empati och medkänsla

Ronnie Grandell, som är företagshälsovårdspsykolog, utbildare och fackboksförfattare närmar sig empatiutmattningen ur psykologisk synvinkel. Enligt honom kan man minska risken för empatiutmattning genom att skilja på empati och medkänsla och genom att uttryckligen gå in för medkänsla.

”En empatisk människa kan förstå vad en annan känner. Om den andras känslor ändå är mycket starka kan de liksom stanna kvar i ens egen kropp. Då kan man känna sig alldeles slut efter arbetsdagen.”

Buddhistiska munkar upplevde utmattning av att bara känna empati. Upplevd medkänsla stärkte dem.

En medkännande människa har också förmåga att känna igen en annans känslor, men upplever något utöver det. Medkänsla innefattar även upplevelse av hopp, att den andras lidande kan mildras och det kan gå bra för personen till slut.

”Skillnaden mellan empati och medkänsla har undersökts, bland annat hos buddhistiska munkar. De beskrev känslan så, att det kan vara mycket utmattande att bara känna empati, medan upplevd medkänsla däremot styrkte dem.”

Undersökningar visade också att upplevd medkänsla kopplade på andra delar av hjärnan än empati gjorde. Att uppleva medkänsla väckte bland annat mera positiva känslor, aktiverade det parasympatiska nervsystemet och lugnade ner en inre upplevelse av hot.

”Att öva upp medkänslan några veckor kan påverka möten med andra så, att allt känns lättare för en och det är enklare att uppleva närvaro i olika situationer.”

Ta avstånd

Ronnie Grandell har i synnerhet studerat hur självmedkänsla fungerar. Han anser den vara ett effektivt sätt för yrkesutövare i vården och för professionella hjälparbetare att förbättra sin förmåga att orka.

När man undersökt hur professionella hjälpare orkar med arbetet har man märkt att ju mer medkänsla de hade med sig själva, desto nöjdare var de med sina liv.

”De som har medkänsla med sig själva sover bland annat bättre och de hade lite lättare att stå i kontakt med andra.”

Enligt Grandell kan självmedkänsla utövas både under arbetsdagen och efteråt om det behövs. Under arbetsdagen kan man till exempel öva sig att tänka på vad de negativa tankarna eller utmanande situationerna i grund och botten handlar om.

”Om tanken till exempel dyker upp att jag är dålig när jag inte kan hjälpa tillräckligt, då lönar det sig att ta lite avstånd.”

Ibland kan en patient till exempel vara mycket krävande, så att det är omöjligt att fylla alla behov i brådskan. Det är också naturligt att en krävande patient eller någon som annars är svår att sköta kan väcka känslor av frustration. Det lönar sig att möta sin egen känsla utan att skylla på sig själv.

”För sig själv kan man till exempel säga att nog är det mänskligt att känna så här. Efter det kan man fundera på vad känslan berättar.”

När man får lite avstånd till känslan av att inte räcka till kan man till exempel förstå, att det bara handlar om en flyktig känsla som går över.

En krävande patient kan ibland också påminna en om någon, som man tidigare i livet haft konflikter med.

När man lägger märke till sina känslor blir det också möjligt att medvetet göra sig av med dem.

Om man känner sig mycket utmattad efter arbetsdagen är det viktigt att stanna upp och känna efter om man fortfarande bär på den andra personens känslor. Att varsebli känslorna gör det möjligt att medvetet frigöra sig från dem. Ifall man känner sig otillräcklig är det bra att tänka sig in i vad man skulle vilja säga till exempel till en arbetskamrat i motsvarande situation.

”Vid självmedkänsla handlar det ofta om att man får en annan, barmhärtigare synvinkel på någon svår situation eller känsla.”

Grandell påminner också om att psykisk belastning är ett mänskligt fenomen i vård- och hjälparbete. Många upplever det i något skede av yrkeskarriären. Men enligt gjorda undersökningar korrelerar empatiutmattning i genomsnitt mera med strukturella faktorer i arbetet – såsom arbetsbelastning och möjligheter att ta paus – än med individuella egenskaper.

”Det lönar sig att modigt ta upp frågor om utmattning med närmaste chefen eller i företagshälsovården.” 

Mera om självmedkänsla: Ronnie Grandell: Itsemyötätunto, Tammi 2015. Paul Gilbert: Myötätuntoinen mieli – Sopusointuisen elämän tie, Viisas Elämä 2015.

Övning: Fokusera på medkänsla, inte på empati

  • Ge akt på hur du mår när du märker att du känner starkt med en patient eller klient. På vilket sätt påverkar mottaglighet för den andra personens känslotillstånd dig?
  • Sätt ord på känslorna. Du kan till exempel säga till dig själv: ”Min patients bottenlösa sorg väcker djup sorg också i mig. Det är mänskligt att jag känner så.”
  • Se på din patient och säg i tankarna: ”Jag hoppas att ditt lidande ska mildras. Jag önskar dig allt gott.”
  • Empati och medkänsla aktiverar olika partier i hjärnan. Att enbart känna en annan människas känslor kan göra en utmattad i det långa loppet. Att önska att det går bra för den andra kan ge styrka.

Övningen planerades av Ronnie Grandell, företagshälsovårdspsykolog.

Artiklar relaterade till detta ämne