Millariikka Rytkönen: God vård har ett pris

Scener ur den finländska välfärdsstaten hösten 2019:

Sjukskötarna på Nya barnsjukhuset skrev ett brev till sjukhusledningen och uttryckte allvarlig oro både över patientsäkerheten och över hur de ska orka. När inget hände tog de kontakt med regionförvaltningsverk och medier. I Yles program MOT svarade enhetschef Jari Petäjä en redaktör: ”Det handlar säkert om en känsla.” Känsla.

”Siun sote” i Norra Karelen skulle bli vårdreformens flaggskepp i Finland, men ekonomin där är lika åt skogen som i alltför många andra sjukvårdsdistrikt. Vd Ilkka Pirskanen tycker då det är bäst att ge sin syn i en barsk videohälsning. ”Kursen måste läggas om. Resultatansvaret bör bli verkligt.” Och verkställande direktören hävdar att ekonomin endast kan förbättras så att man ”aldrig slår av på takten” och att man utan dröjsmål ingriper vid ”svag arbetsprestation”.

Utdrag ur Norra Österbottens sjukvårdsdistrikts verksamhetsberättelse 2018: ”Den mest påtagliga ökningen jämfört med året innan har skett inom mentalrelaterade sjukdomar: företagshälsovårdens statistik uppvisar en ökning på närmare 10   000 frånvarodagar.” Trenden syns under hela den tid konkurrenskraftsavtalet varit i kraft. När en frånvarodag kostar 300 euro går den extra prislappen på tre miljoner euro.

Två forskare utredde vad Finlands rikaste verkligen tänker. Professor Anu Kantola och akademiforskare Hanna Kuusela intervjuade 90 finländare och kommentarer av toppinkomsttagare publicerades i Helsingin Sanomat. En intervjuad företagare förklarade: ”Den där fackföreningsrörelsen, den tycker jag inte, nej den borde man nog på något sätt spränga.”

Posten har gjort bra resultat och ökat omsättningen i paket- och näthandeln. Samtidigt meddelar man att man överför paketsorteringen till en billigare kollektivavtalsgrupp från början av november och minskar lönerna med 30 procent för 700 personer. Postens skamlösa kollektivavtalsshopping hamnade i rubrikerna och vd:n, med en miljon euro i årslön, försökte putsa fasaden genom att avstå från två månaders lön.

Statsminister Rinne gav i Yle sin vision av hur brevbärarna möjligen kunde bli en del av vårdreformen. ”22 000 postanställda delar ut post på landsorten. Det handlar inte om vårdarbete, men kunde de offentliga tjänsterna byggas ut så att man tittar in genom fönstret och kollar att allt är bra. Om inte, frågar man hur man kan stå till tjänst?”

En barnskötare i Tehy skickar sitt löneutdrag till mig. På sitt ansvar har personen våra barn, det värdefullaste och mest oersättliga vi föräldrar har. Vad får man med 36 års arbetserfarenhet? Uppgiftsbaserad lön, personligt tillägg, erfarenhetstillägg och ålderstillägg. I handen får barnskötaren 1 550,71 euro.

Första gången hettar det till i arbetsmarknadsförhandlingarna i teknologiindustrin nu i oktober. I vår står vi tehyiter i tur att höja temperaturen med våra förhandlingar. Vi får ingenting genom att begära snällt, och det hjälper inte att regeringsprogrammet och statsministerns uttalanden stöder ökad lönejämställdhet.

Vårens förhandlingsomgång sköter vi i samarbete med SuPer – både på förbundsnivå och lokalt på arbetsplatserna. I första hand förhandlar vi, men förhandlarna kan få resultat bara med tehyiternas stöd och kraft. Vi ska komma ihåg att god vård har ett pris.