Millariikka Rytkönen: Hej, vi går och röstar!

Vi finländare fick allmän och lika rösträtt efter storstrejken år 1905, och i 1907 års val invaldes de första 19 kvinnorna i riksdagen. Nu drygt hundra år senare lever vi i en tid, då vi går i spänning och undrar om människor ska vara intresserade att rösta i välfärdsområdesvalet den 23 januari. Oron är inte obefogad, för valdeltagandet i kommunalvalet var historiskt lågt, 55,1 procent.

För hundra år sedan satte folk stopp för verksamhet i fabriker, ämbetsverk, skolor och affärer och gick ut för att kräva rösträtt, men nu tvekar vi tyvärr att använda den rätt som är hörnstenen i alla demokratiska samhällen.

För oss tehyiter är välfärdsområdesvalet det viktigaste genast efter Tehys egna val.

Nu när vårdreformen äntligen förverkligas får vi rösta på de personer som beslutar hur tjänsterna i välfärdsområdena ordnas.

I välfärdsområdena fattas i fortsättningen beslut om hur tjänsterna i social- och hälsovård och räddningsväsende, som är viktiga för oss alla, ska arrangeras. Välfärdsområdesfullmäktige är det högsta beslutande organet och det bestämmer bland annat om hur pengarna fördelas, alltså om de resurser som man betalar löner och tryggar arbetsförhållanden med för de flesta tehyiter.

På uppdrag av Tehy gjorde undersökningsföretaget Aula Research i september en opinionsundersökning, som kartlade medborgarnas åsikter om den vårdskuld, som coronapandemin har förorsakat, och om välfärdsområdesvalet och vårdreformen. Också den undersökningen visade, att finländarna är ett folk som uppskattar tehyiter. Och inte bara för blåljusens skull.

Finländarna anser att bästa sättet att råda bot på skötarbristen är att höja lönerna. Det tyckte 73 procent av respondenterna. Att förbättra arbetsförhållandena ansågs vara nästbästa sättet (62 %). 82 procent av alla som besvarade frågorna var ense med påståendet, att man bör höja lönerna för att öka social- och hälsovårdens och småbarnspedagogikens attraktivitet och för att öka tillgången på personal.

En majoritet av finländarna (65 %) anser enligt enkäten att man borde använda en större andel av skatteintäkterna än nu för social- och hälsovårdstjänster. Finländarna har ytterst god uppfattning om de risker som vårdarbristen innebär och om centrala sätt att avhjälpa den. Jag anser att enkätresultatet är ett viktigt budskap också till beslutsfattare och arbetsgivare. Förbättringen av lönesituation och arbetsförhållanden borde komma i gång och det brådskar redan.

Enligt medborgarna har social- och hälsovårdstjänsterna ofta varit det viktigaste temat både i riksdags- och kommunalval. Välfärdsområdesvalet är uttryckligen ett veritabelt social- och hälsovårdsval, med beslut om tjänster som är livsviktiga för oss alla. Jag hoppas verkligen att alla ska förstå det också på valdagen. Det här kan varenda en av oss påverka. Att rösta är ett enormt privilegium, och nu kan var och en av oss inverka på vem som ska bestämma om det vardagliga jobbet för oss tehyiter. Du beslutar vem som bestämmer.

Mest hoppas jag att så många tehyiter som möjligt ställer upp i valet. I stället för att ge luft åt sin ångest i kafferummet och underteckna nätadresser lönar det sig att kandidera i valet, där man riktigt på riktigt påverkar arbetslivet för oss tehyiter.