Lönerna stiger i olika takt

I välfärdsområdena har man förhandlat om löneförhöjningar lokalt. Efter slutförda förhandlingar betalar Mellersta Nylands välfärdsområde sina vårdare bäst.

Image text
Mest har lönerna stigit i Mellersta Nylands välfärdsområde Keusote. Där steg sjukskötarnas uppgiftsbaserade lön till över 3 000 euro.
Bild: Aki Rask

De lokala förhandlingarna om löneförhöjningar enligt social- och hälsovårdsavtalet har höjt lönerna i välfärdsområdena, i Helsingfors och i HUS. Löneförhöjningarna varierar beroende på arbetsgivare och yrkesgrupp, vilket Tehy var medvetet om redan i förväg.

Tehys förhandlingsexpert Juha Honkakoski anser att justeringspotter som man förhandlar fram lokalt är ett bra sätt att höja vårdarnas löner. Olika arbetsgivare pressar varandra.

”Lokalt kan man rikta förhöjningarna så, att lönesystemet som helhet utvecklas. Samtidigt uppstår en så kallad hisseffekt, som höjer den allmänna lönenivån.”

Mest har lönerna stigit i Mellersta Nylands välfärdsområde Keusote. Där steg sjukskötarnas uppgiftsbaserade lön till över 3 000 euro. Närvårdarnas löner höjdes så, att en närvårdares lägsta uppgiftsbaserade lön steg till 2 500 euro.

Enligt de uppgifter som Tehy samlat in går Keusote i spetsen när det gäller vårdarnas löner.

”Löneledningen syns redan i personaltillgången till exempel på akuten och i hemvården”, säger Outi Erkko, Tehy-förtroendeman på heltid.

”Tidigare fanns det inte nödvändigtvis en enda sökande till lediga platser, men nu har det funnits flera sökande.”

Behoven växlar områdesvis

Årets förhöjningar i enlighet med social- och hälsovårdsavtalet är totalt 5,6 procent. Av detta är 2,2 procent är en allmän förhöjning. De justeringspotter som fördelas lokalt är tre, tillsammans innebär de en 3,4 procentig förhöjning.

De lokala potterna kan användas för löneharmonisering, alltså för att förenhetliga lönerna, utveckla lönesystemet och göra det lättare att hålla kvar personal.

”Olika områden har förhandlat fram förhöjningar ur olika utgångspunkter”, påminner Juha Honkakoski.

I vissa välfärdsområden, såsom i Mellersta Nylands välfärdsområde, finns en samkommun i bakgrunden, som redan hade hunnit börja med löneharmoniseringen och sedan slutfört den med lokala arrangemang. Harmoniseringsförhandlingarna slutfördes på central nivå.

Andra välfärdsområden, såsom Birkalands välfärdsområde, har först nu börjat harmonisera lönerna och utvecklar samtidigt sina lönesystem.

HUS och Helsingfors stad har däremot inte behov av att harmonisera lönerna, för där skedde inga rörelseöverlåtelser vid årsskiftet. I HUS har social- och hälsovårdsavtalets tilläggslöneprogram kommit i gång bra tack vare lokala förhandlingar.