”Då orkar de med sitt krävande arbete. Om det är brist på arbetskraft avlönar jag en vikarie den dagen eller så frågar jag om någon deltidsanställd kan stanna kvar längre.”
Siv arbetar som avdelningsskötare på jourmottagningen på Malmska sjukhuset i Jakobstad. Att planera arbetsturerna är ett pussel som dagligen kräver mycket koordinering.
Under coronapandemin har arbetsmängden på sjukhusets jourmottagning ökat, men man har också fått mera personal. Jouren fick till exempel ta hand om coronatestningen och för det fick man sex nya sjukskötare. Totalt har vårdpersonalen ökat från cirka 25 till närmare 40 personer.
En orsak till att arbetsmängden ökat är enligt avdelningsskötaren olika följder som coronan haft, till exempel att planerade ingrepp på andra avdelningar ställts in.
Chefen måste förstå sin roll
I cirka tio års tid har hälsovårdsledningen på Malmska sjukhuset använt sig av Lean-tänkande. Verksamheten utgår från klientens behov och målet är bättre vårdkvalitet till lägre kostnad. Den personal som kommer i kontakt med klienter spelar en central roll. Av chefen förutsätts handledning.
”Det viktigaste enligt Lean är att människor har rätta uppgifter, som motsvarar deras kunnande.”
Det kan lyckas när chefen känner sina medarbetare. Långvariga arbetstagare innebär säkerhet, men man förstår också nykomlingars värde.
”Nya människor kommer med nya tankar och ber om motiveringar till att något görs på ett visst sätt.”
Siv anser att det krävs vidsynthet av en bra chef. Mellanchefer måste kunna samarbeta både med sina underlydande och med ledningen.
”Och framför allt måste ledaren våga leda. Det är en rättighet och plikt.”
Pedanten skriver upp
Siv beskriver sig som en mycket pedantisk person. Som bevis för det förevisar hon sina kontorshyllor. Väsentlig, arkiverad information finns från de 17 senaste åren, då hon verkat som avdelningsskötare. Arkivmapparna innehåller bland annat information om kvalitetssystem med tillhörande mätningar och tabeller.
Sivs kalendersidor är också imponerande. Hon berättar att hon redan i åratal antecknat dagens viktigaste händelser i kalendern.
”Ibland undrar jag om jag fått något till stånd, men när jag tittar i kalendern märker jag att det har jag nog fått”, säger hon med ett skratt.
Hon skriver också ner information i sin dagbok och gör upp olika arbetslistor.
”Jag har alltid tyckt om att skriva, och uttryckligen att skriva för hand.”
Kontorshyllorna vittnar om de senaste årtiondenas förändringar. När Siv får frågan hur personalen har tagit emot ständiga förändringar skrattar hon.
”Man kan aldrig göra alla nöjda. Men i kritiken finns det alltid sådant som det lönar sig att lyssna på och som man kan lära sig av.”
Avdelningsskötaren anser att jourpersonalen både vill ha information och lära sig nytt.
”Den allmänna stämningen är att personalen vill lära sig nya saker.”
Själv vill hon också hålla sig à jour om praktiskt vårdarbete. Därför har hon minst en arbetstur med kliniskt arbete på sitt arbetsschema.
”En viktig del av ledarskapet är att se hur det går till på fältet.”
Omväxling och nya erfarenheter
Före pandemin arbetade Siv elva höstar och vårar på andra sidan Bottniska viken. Via en arbetsförmedlingsfirma tog hon några veckor åt gången jobb som sjuksköterska bland annat i Hälsingland och Nyköping i Sverige. Arbetspassen i vårt västra grannland har gett Siv trevlig omväxling i förvärvsarbetet och nya infallsvinklar. Samtidigt har hon kunnat träffa sina två vuxna söner som bor i Sverige.
”När jag jobbade i Sverige berättade jag att jag är sjuksköterska. En gång uppstod det en lite kaotisk situation, som jag började ta mig an. Då frågade en av sköterskorna om jag också jobbar med annat i Finland.”
I Sverige har Siv alltid känt sig hjärtligt välkommen. Trots att länderna är så likadana har hon också upplevt skillnader.
”I Finland är hälsovårdssystemet mer strukturerat än i Sverige. Vi har klarare rutiner i vården.”
Siv uppmuntrar också andra vårdare att åka utomlands och jobba.
”Det är till fördel för oss att man kommer tillbaka med nya erfarenheter.”
Den erfarna avdelningsskötaren understryker att Malmska sjukhusets klara rutiner är den grund som ger personalen trygghetskänsla i arbetet. Hon jämför sjukhusets avdelningar med ett hus: ”Om grunden inte är i skick så fungerar ingenting.”
På akuten ställs vårdarna inför svåra och tunga situationer. Därför anser Siv att goda arbetsförhållanden och strukturer i arbetet är förutsättningar för att man ska orka med det.
”Krävande arbete görs under krävande omständigheter i snabbt tempo. Därför borde vårdarnas löner höjas.”
Min arbetsdag: Möten och arbetslistor
7.30–8.00 Snabbt möte med arbetsskiftets hela personal. De korta mötena räcker 10–15 minuter och bygger på Lean-tänkande.
8.00 Genomgång av dagens program.
9.00 Koordinering av personalresurserna. Varje arbetsskift har en grundbemanning, men man kan bli tvungen att ändra på den under dagens gång. Om jourmottagningen till exempel verkar ha en lugnare dag, men belastningen på provtagningen är hög, så flyttas personal dit.
10.00 Flera olika möten. Diskussioner med chefer och samarbetspartner, avdelningsmöten och utvecklingssamtal med personal.
11.30 Lunch. Jag har egen mat med mig.
12.00 Administrativa uppgifter såsom arbetstursplanering och godkännande av räkningar. Att göra upp arbetslistor är tidskrävande, för det finns många enheter på akuten och de ska ha beredskap dygnet runt.
13.00 Flera olika möten.
15.15 Snabbträff med dem som kommit till kvällsskiftet.
