Under min vuxna tillvaro har jag aldrig talat så här mycket och så här konkret om säkerhet. Rysslands anfallskrig mot Ukraina förändrade också vår säkerhetssituation drastiskt. Finland blev medlem i Nato och det satsas nu kraftigt på landets försvar, övergripande säkerhet och försörjningsberedskap inom alla samhällssektorer.
Också jag vill tala om säkerhet. Social- och hälsovård och småbarnspedagogik är absolut del av den övergripande säkerheten. De gör det bland annat möjligt för resten av samhället att fungera och ta hand om de svagaste.
Den offentliga social- och hälsovårdssektorn är också en del av den militära prestationsförmåga som Nato förutsätter av oss. I välfärdsområdena bygger man vid sidan av allt, som ska fungera normalt, upp beredskap, och förbereder sig till och med för allvarliga hot med nuvarande personalresurser. Det borde beslutsfattarna minnas, i stället för att i sina tal tjuvstarta diskussionen om ytterligare nedskärningar i social- och hälsovårdssektorn nästa regeringsperiod.
Jag vågar påstå att försvarsdiskussionen alltför mycket har fokuserat på Försvarsmaktens materielanskaffningar och vapensystem. Vi talar om jaktplan, luftförsvar och drönare, men har helt glömt beakta vem som ska sköta dem som sårats och insjuknat under krig och andra kristillstånd. Det är ni tehyiter som gör det. Ni är en del av vårt lands försvar.