– När jag till exempel studerade rådgivningspersonal såg jag att framgång för dem var känsla av att kunna använda sina kunskaper när de hjälpte andra, att de själva utvecklades och utvecklade sitt arbete.
Hon konstaterar att de flesta människor mår bra och är lyckliga. Världen är full av undersökningar om problem och störningar i arbetslivet och hur man klarar av sådant. Men lika viktigt är att veta hur man blir framgångsrik.
Vad skiljer framgångsrika människor från andra? Positiv psykologi har länge undersökt systematiken i det som får en människa att blomstra och enligt detta ska man inte bara lägga märke till missförhållanden och svagheter utan undersöka vad som är bra och ta modell av det.
Framför allt ska man understödja varje människas styrkor, alltså egenskaper som betecknar det sanna jaget.
När Satu Uusiautti för sin avhandling undersökte erfarenheter hos personer som på olika områden hade valts till Årets arbetstagare framträdde egenskaper som fördomsfrihet, social intelligens, uthållighet, stark personlighet, flit, hängivenhet och positiv attityd.
– I synnerhet en optimistisk inställning har framträtt i många av mina undersökningar. Också Årets arbetstagare hade upplevt motigheter och misslyckanden i karriären, men de lyckades ta nya tag och hitta andra vägar.
De här personerna upplevde också att de arbetade i rätt bransch. De var motiverade, fick använda sitt kunnande och tyckte att arbetet var betydelsefullt. De var nyfikna och kände att de utvecklades och kunde gå upp i arbetet.
De här arbetstagarna berömde också sin arbetsgemenskap, där man gav varandra hjälp och uppbackning. Konflikter upplevdes som ett stort hot. I värsta fall hindrade sådant en att använda och utveckla de egna styrkorna och själv säger Uusiautti att i synnerhet förändring kan leda till en god eller dålig spiral.
– Jag har besökt arbetsplatser där man betett sig så illa att man tvingats införa regler för hur man uppför sig. Förändringsmotstånd och väldigt negativa attityder kan ha olika orsaker och bland annat bero på dålig information eller otillräckliga möjligheter till fortbildning, men egna styrkor hjälper en att fungera aktivt vid förändring.
Därför lönar det sig att ge akt på sig själv. Vad är jag bra på? Hur kan jag använda och utveckla det?
I vilka situationer fungerar jag bäst, njuter och förverkligar mig själv? Kunde jag använda de här sidorna mer? Och om jag inte får utlopp för dem på jobbet, kan jag då använda dem på fritiden?
Det finns tester som bygger på positiv psykologi och visar styrkor, men egentligen bör man hitta dem själv. Och ju mer erfarenhet man får av dem, desto mer stärks de. Den som exempelvis har fallenhet för ledarskap är bra på att leda grupparbeten. För den som vill lära sig och är nyfiken ger fortbildning och förändring tillfredsställelse. Har man humor klarar man också av svåra situationer och kan se saker ur olika synvinklar.
Att tänka i styrketermer är inte själviskt utan påverkar omgivningen positivt. De som hittat sina styrkor är nöjdare och kan ge positiv respons åt arbetskamrater, vilket kan hjälpa dem att hitta sina styrkor. Och när samspelet fungerar löper samarbetet bättre.
Satu Uusiautti betonar vikten av att hjälpa, berömma, tacka och våga agera.
– Sådant har överraskande stor effekt. Undersökningar visar att en enda god gärning per dag kan få till stånd en positiv spiral. Det hjälper hjärnan lägga märke till saker att vara tacksam för – den noterar ju lätt missförhållanden och annat negativt.
I vår arbetskultur har vi vant oss vid att allt är bra om ingen säger något.
– De förmän jag intervjuat säger att de ibland riktigt måste påminna sig att säga tack. När det gäller positiv respons finns det verkligen rum för förbättring.
Men om man är så slutkörd och utled att man inte orkar reflektera över styrkor?
Uusiautti vet att alla har perioder då arbetet känns motigt, men också då lönar det sig att känna efter vad som inspirerar.
– Går det att göra lite mer av det? Börja också föra bok över sådant du är tacksam för. Det får det positiva att framträda.
Ytterligare läsning: Satu Uusiautti: Tunnista vahvuutesi ja menesty, Kirjapaja 2019.
Det här ger kraft
- Hjälp alltid andra när du kan. Du förlorar inget på att andra lyckas. Tvärtom känns det bra att märka att din hjälp har effekt. Samarbete ger kraft.
- Beröm andra, minst en gång per dag, men också dig själv. Kom ihåg att man får känna stolthet när man lyckas med något.
- Tacka för hjälp och för positiv, konstruktiv respons. Ett tack är både tecken på uppskattning och ett sätt att bygga upp en positiv och öppen atmosfär.
- Våga utvecklas och identifiera dina styrkor och svagheter. Granska dina attityder och se förändringar i arbetslivet som möjligheter.
