Arbetsatmosfären är viktig

Enbart med rekreationsdagar förbättrar man inte arbetsatmosfären, det gäller att organisera arbetet så att det löper. Till det kan alla bidra.

Kommer du gärna på jobb? Grattis! I så fall är arbetsatmosfären rätt god.

Alla dagar känns det ju inte så, men är det alltid tungt eller rentav skrämmande att gå på jobb måste något göras.

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

Arbetsatmosfären påverkar inte bara motivation och samarbete utan också engagemang, stresstålighet och hur bra man orkar med jobbet. Ändå fästs det för lite uppmärksamhet vid atmosfären, hävdar Antti Aro, ledande arbetshälsopsykolog och organisationskonsult på Terveystalo.

I vårdsektorn är arbetsatmosfären extra viktig. Undersökning­ar visar att ovänligt bemötande ökar risken för utbrändhet betydligt mer än i andra sektorer. Att patienter beter sig illa inverkar inte lika mycket, där skyddas man av yrkesrollen.

– Ledningen formar arbetskulturen, men en enda människa som beter sig illa kan omöjliggöra fungerande arbete. Å andra sidan kan en person med sitt exempel åstadkomma mycket.

Arbetsatmosfär definieras som den enskildas upplevelse av sin arbetsomgivning. Antti Aro menar att man också kunde tala om arbetarskydds-, ledarskaps- eller rättviseatmosfär.

Vanligen tänker man sig att arbetsatmosfären förbättras med rekreationsdagar och det som ökar trivsel och vi-anda.

– Sådant är bra, men alla förbättringsförsök som saknar koppling till vardagen är ineffektiva och kan till och med förarga folk. Sociala relationer är viktiga, men viktigast är att arbetet löper.

Människor tål vanligen arbetsbelastningen, men störande faktorer tröttar ut en: när arbetsredskap eller samarbete inte fungerar och det blir ständiga avbrott.

Mest frustrerande är onödigt arbete. Också ogjort arbete ökar pressen när det inte finns resurser att göra allt.

– Hur trevliga människor än är mot varandra blir det också problem om det är svårt att lyckas med arbetet. Det är ofta fel på ledningen om arbetet inte löper.

Forskning visar att ilska är den vanligaste grundkänslan i jobbet. När man tvingas anstränga sig är aggressionen bränsle. Men om de negativa känslorna blir för starka sipprar de fram även om man försöker dölja dem. Då påverkar de människorelationerna fast man spjärnar emot.

– I vårdsektorn är det tabu att visa aggression, men om man inte kan hantera ilska har den en tendens att riktas mot arbetskamrater, vilket kan förklara varför mobbning är vanligt i vårdorganisationer.

Fast man är förargad har man inte rätt att vara aggressiv.

När arbetsatmosfären är dålig får negativa känslor övertag, är den god överväger det positiva. Atmosfären förbättras om man kan öka andelen positiva känslor.

De positiva känslorna tilltar om människor kan tillfredsställa sina psykologiska grundbehov i arbetet. Ju mer man upplever att man kan påverka, att man behärskar jobbet, medverkar till något större och har en betydelsefull relation till andra, desto bättre känns det.

Med positiva exempel kan man åstadkomma mycket.

Människor vill känna sig trygga, godkända och uppskattade.

– Om atmosfären är problematisk lönar det sig att reda ut varför situationen inte  upplevs som trygg. Rädsla tär på krafterna, så en förmans viktigaste uppgift är att säkerställa psykologisk trygghet.

Man håller nämligen ett vakande öga på sin arbetsmiljö: Kan jag lita på andra? Är jag uppskattad? Hur starka är banden till gruppen? Kan jag bli utfrusen? Hur säker är min arbetsplats?

En trygg arbetstagare vågar blotta sin sårbarhet, sätta sig själv på spel, bjuda på sig och göra sitt bästa.

Bra humör smittar dessutom av sig. Då ökar inte bara chanserna att lyckas utan också vänligheten, stödet och gänghumorn.

Medan dåligt uppförande ökar stressen förbättras arbetsatmosfären av sådana små sakar som att man hälsar på varandra och visar hjälpsamhet. Därför behövs det normer för hur man uppträder.

– Uppstår det konflikter ska de lösas snabbt, annars tenderar de att sprida sig.

Vardagliga motsättningar finns på alla arbetsplatser, men åtgärdas de inte blir människor stötta och sårade. Ofta skyller man komplicerade problem på en person, men om ”syndabocken” avlägsnas letar man snabbt efter en ny.

Också sådant som ingen talar högt om kan skapa problem. Hit hör till exempel orättvist ledarskap, alkoholism, arbetsplatsromanser, mentala störningar, ohederlighet eller att någon förbigåtts vid rekrytering.

– Då är det enda rätta att tala ut.

Oftast mäts arbetsatmosfären med enkätundersökningar. När brister uppdagas blir många frustrerade om de inte åtgärdas.

Antti Aro anser att det bästa är att förebygga problemen. Varje team borde diskutera atmosfären med några månaders intervaller. Hur fungerar gruppen? Hur är det att arbeta i den?

– Ledningen bör visa gott exempel. Det räcker inte att pejla arbetsatmosfären med enkäter.

För att lösa upp knutar i en arbetsgemenskap i kris behövs det vanligen utomstående hjälp. Och om motsättning­arna gäller personer som inte kan sluta såra varandra, då anser Aro att det oftast är klokast att en eller flera byter jobb.

 

Också du kan förbättra arbetsatmosfären

  • Sköt ditt jobb väl. Behandla alla med högaktning och respekt.
  • Stöd dig på fakta. Sprid inte rykten.
  • Var öppen för olikheter och andra åsikter.
  • Ta emot och ge hjälp, stöd och råd.
  • Ha fördragsamhet – ingen är fullkomlig.
  • Vädra åsikter, ge och ta emot respons.
  • Respektera spelregler och andra människors gränser.
  • Avhjälp missförhållanden när du kan. Kontakta i annat fall den som kan.
  • Gnäll inte över småsaker.
  • Se till att återhämta dig efter jobbet.

Antti Aro: Työilmapiiri kuntoon, Alma Talent 2018.

Text Merja Perttula, illustration Pia Holm

Reklam
Reklam