Kan jag bli lycklig?

Det lönar sig att anstränga sig för att bli lycklig. Vilka sätt fungerar för dig?

Att födas med guldsked i munnen är ingen garanti för lycka. Mer handlar det om livsstil och inställning. Var och en har ändå en genetiskt betingad utgångsnivå för lycka.

– Men man är inte utlämnad åt den utan kan höja den betydligt, konstaterar arbetshälsopsykolog Jouni Luukkala, som har skrivit en bok om lycka.

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

Lycka har tre beståndsdelar. Till hälften beror den på genetiska faktorer. Yttre omständigheter som pengar, hälsa och utseende inverkar till cirka tio procent. Återstående 40 procent beror på sådant som vi själva kan påverka.

När genernas andel undersökts i tvillingtest har man märkt att trots att en tvilling har växt upp i dåliga och en annan i goda förhållanden, så är de ungefär lika lyckliga.

Man kan tala om en lyckogen. Den finns hos människor som tål påfrestning. Deras nervsystem är så konstruerat att de inte tar allt för personligt och inte nedslås av mindre motgångar. Om man däremot är född med extra stor känslighet kan man bli utmattad och olycklig. Stor empati och yttre impulser tar på krafterna. I så fall lönar det sig att särskilt värna om sin psykologiska ergonomi, alltså undvika att vara alltför social och skydda sig för andras krav och alltför mycket information.

– Yttre omständigheter inverkar ganska lite på lyckan som helhet, vilket kan verka förvånande och osannolikt. Forskningsrön visar ändå att så är fallet, konstaterar Luukkala.

Man vet till exempel att personer som vunnit på lotto eller genomgått en skönhetsoperation är tillbaka på sin tidigare lyckonivå efter cirka ett år. På samma sätt reagerar man i motsatt riktning. Att exempelvis anpassa sig till försämrad hälsa tar ett halvt till två år.

Med tankar och handlingar kan man i stor utsträckning inverka på sin lycka. Börja med att granska hur du uppfattar lycka, den handlar inte bara om skön känsla och njutning. Djupare lycka når man genom att betrakta sina värderingar. Vem är jag? Vad vill jag och vad uppskattar jag? Hur vill jag använda min tid?

– I djupaste mening är lycka upplevelsen av att leva ett meningsfullt och betydelsefullt liv. Även om man tidvis plågas av stress på jobbet, familjelivets krav och omsorg om åldrande föräldrar är den springande punkten att man vet att man får mer än man ger. Det ger stor tillfredsställelse, säger Jouni Luukkala.

Känslan av betydelsefullhet hjälper en att stå ut med motgångar och missförhållanden. I vårdsektorn kan man glädja sig åt att arbetet är så viktigt att det ger mer kraft än i många andra branscher.

Trots att lycka i hög utsträckning är en fråga om vilja kan man tidvis uppleva utvecklings- och livskriser som ökar risken för ångest och depression. Man kan också bli olycklig av att i alltför hög grad eftersträva lycka. Ständig lycka existerar inte. Glädje och sorg hör livet till.

– Med realistiska förväntningar på studier, arbetsliv, parförhållande, familj och hälsa finns det goda möjligheter till lycka.

Föreställ dig att du går på bio och väntar dig en upplevelse värd en full tia. Blir det då bara en nia blir du besviken. Men vad hade hänt om du väntat dig en åtta? Då hade förväntningarna infriats med råge.

Försök hitta sådant som gör dig lycklig, säger Luukkala.

Det lönar sig. Vetenskapliga undersökningar visar att belåtenhet ökar välbefinnandet. Det får en att gå upp i arbetet och hjälper en att anstränga sig för det som upplevs som viktigt. Det ger bättre hälsa och förlänger till och med livet med flera år.

En motionsform som man gillar och utövar regelbundet är det snabbaste och effektivaste sättet att höja humöret, öka stresståligheten och förbättra minnet.

– Viktigt är att inte tävla med andra utan utgå från det som passar en själv. Långpromenader i naturen fungerar utmärkt som meditation.

Granska också ditt sätt att tänka. Ältar du problem? Grämer du dig över egna brister eller är du kritiskt inställd till dem som tänker annorlunda? Ger du trist feedback utan att blinka?

Hälsosamt positivt tänkande kännetecknas av att du tar saker som de är och avgör om du eller någon annan kan lösa problem som dyker upp. Upplever du att ditt liv saknar riktning ska du stanna upp.

Viktigt är att ha målsättningar som motsvarar ens egna värderingar och att man försöker utveckla sig själv. Självutveckling bevarar den psykiska styrkan.

– Att utveckla sig själv för att kunna hjälpa andra är den bästa formen av lycka.

Till positivt tänkande hör att man kan känna och visa tacksamhet. En tacksam människa anser inte att det är självklart med positiva saker. Tacksamhet innebär att man noterar allt det goda i livet just nu, men också att man med värme minns sådant som funnits där tidigare.

Människorelationer är en viktig källa till lycka. Värna dem också på din arbetsplats. Vänskap är växelverkan. När du vill driva en sak, gör det utan att det uppstår osämja och så att du inte får problem med samvetet. Bemöt andra med högaktning.

– Med tanke på lycka är det bra att ha vännerna nära och fienderna på avstånd. Ibland innebär det att man blir av med en arbetsplats som tillåter osakligt bemötande eller ett ohälsosamt parförhållande.

Förhållandet till det egna jaget är också en människorelation och att ha medkänsla med sig själv är nyttigt. Att förlåta ökar lyckokänslan. När du förlåter både dig själv och andra befrias du från hämndbegär.

Stärk också din stresshanteringsförmåga. Effektivt, men svårt, är att i problemsituationer försöka se något positivt, till exempel en möjlighet att lära sig något nytt.

Jouni Luukkala: Osalliseksi onnellisuudesta, Duodecim 2019.

Text Merja Perttula, illustration Pia Holm

Reklam
Reklam