Svindel? Laura Levomäkli, fysioterapeut, frågar hur det känns när Ulla Rasi rör på sig. Bild: Pasi Leino

Slut på ambulansrallyt

Besök på jourmottagning kan vara en fasa för en gammal människa. På Geriatriska polikliniken i Åbo undersöker ett multiprofessionellt team äldre i lugn och ro.

Benen bär inte och funktionsförmågan är nedsatt. Det är vanliga orsaker till att äldre tas emot på den geriatriska polikliniken i Åbo. Men där slutar likheterna.

Sjukskötaren Anni Järvinen tar emot Voitto Honkonen. Sonen har ringt efter ambulans och exhustrun är med som följeslagare och stöd.

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

– Aj, undersökningarna kan ta fyra till sex timmar. Vem har nerver för sånt, säger Honkonen, men är vid gott mod.

Mannen läggs bakom en skärm för vitala mätningar. Följeslagaren går till stadssjukhusets café.

Klockan är tio. Polikliniken håller öppet från åtta till sex.

Åbo geriatriska poliklinik är en sällsynthet med team bestående av sjukskötare, läkare, fysioterapeut och farmaceut. Andra experter konsulteras vid behov. Målet är en helhetsbild, så att onödiga sjukhusvistelser och besök på jourmottagning ska undvikas. Sjukhusvård kan skada äldres funktionsförmåga: I en obekant omgivning finns risk för delirium och där kan man också få smitta av exempelvis norovirus eller influensa.

Idén är att de äldre åker hem från polikliniken. Därför läggs de inte in här utan får sitta vid bord. Då besöket tar tid serveras både frukost, lunch och eftermiddagskaffe.

En sjukskötare och läkare tar emot telefonsamtal och avgör om någon ska undersökas. De flesta sänds hit av hem- eller akutvården. Här kan man ta ställning till deras situation på ett helt annat sätt än under ett kort mottagningsbesök på hälsostation.

Majoriteten bor hemma. Ungefär hälften får hemvård, cirka en femtedel är i heltidsvård.

– Vi har lärt oss att lyssna noga på hemvårdarna. De tar ofta kontakt när en klient inte längre är sig själv och vi litar på deras intuition, säger sjukskötare Jonna Laine.

Hon är studieledig och skriver sin doktorsavhandling om den effekt som polikliniken har på äldres möjligheter att klara sig hemma.

– Om en åldring faller och får ett sår i huvudet ska såret sys som jourfall, men vi undersöker varför personen föll.

Äldres symptom är ofta atypiska och vaga. En allvarlig infektion eller högt CPR märks inte alltid, patienten kan sitta och dricka kaffe som vanligt trots sepsis eller ett CPR kring 300.

Om någon är orolig och förvirrad kan orsaken vara hjärtinfarkt. Eller så har personen kanske fallit för en månad sedan och själv gått till polikliniken, men röntgen avslöjar lårbensbrott.

– Trots att vi är flera som gör intervjuer är det här ibland rena detektivarbetet. Anhöriga kan ge en helt annan bild än en patient. Vi önskar att alla eskorteras av en närstående. Äldre säger ofta att de klarar sig hemma trots att den anhöriga eller hemvården är av annan åsikt.

Många vill inte vara till besvär och tror att symptomen beror på ålderdom. Har de minnessjukdom kan de kanske inte heller beskriva sina symptom.

Förvirring kan också orsaks av flera smärtplåster. Vid sommarhetta kanske den beror på vätskebrist.

Orsakerna till besöken är många. Det kan kännas otryggt att bo ensam. Eller så kanske man inte äter eller är deprimerad.

– Per telefon är det svårt att avgöra vad symptomen beror på, därför är tröskeln till oss låg, säger Jonna Laine.

Men en gammal människa är inte alltid en geriatrisk patient, påminner hon.

– Jag tar alltid Aira Samulin som exempel. Äldre som klarar sig själva ska oavsett ålder till jourmottagning vid akuta tillbud.

Geriatriska patienter är vanligen över 75 år, har flera sjukdomar och klarar sig inte själva, men det är viktigt att reda ut hur funktionsförmågan var innan de symptom uppträdde som ledde till besöket.

Poliklinikarbetet har gett resultat. Bland dem som gjort ett besök här bor en större andel kvar hemma ett år senare än av dem som besökt jourmottagning. Ändå är de som kommer till den geriatriska polikliniken äldre och i sämre skick.

– Vi har fått god respons, säger Laine, och i Åbo har hemvårdspatienter hälften färre jourbesök än i Tammerfors.

På polikliniken som öppnades i maj 2013 arbetar tio sjukskötare i tre skift, här finns två till tre läkare, fysioterapeut, farmaceut, avdelningsskötare och avdelningssekreterare. Patientbesöken hittills är närmare 16   000.

– Vi har ett fint team som vill att besöken ska upplevas som fina, säger sjukskötare Anni Järvinen.

Det var Laura Viikari, avdelningsläkare, som för många år sedan bekantade sig med ett geriatriskt kompetenscentrum i USA där målet var att sköta patienter på tjänstetid och undvika jourbesök. I Åbo gjordes först jourförsök i hemmen av en sjukskötare och en läkare, men många måste ändå sändas vidare för undersökningar. När hälsocentralsjouren flyttade från stadssjukhuset frigjordes utrymmen för en geriatrisk poliklinik. De är små, men här råder stor aktivitet.

Avdelningsskötare Tarja Eronens telefon ringer ofta. Dagligen undersöks 11–12 patienter.

– Har ni svindel, svartnar det för ögonen, frågar Laura Levonmäki, fysioterapeut.

Ulla Rasi prövar att gå och försäkrar att det inte känns så tokigt.

Varannan patient återvänder hem och att de verkligen klarar sig följer man upp med telefonsamtal. Återbesök kan bli aktuella. Cirka 45 procent tas in på bäddavdelning för fortsatt vård och drygt 2 procent får rehabilitering eller remitteras till Åucs.

 

Vanliga orsaker till äldres jourbesök

  • Försämrat allmäntillstånd, benen bär inte, man klarar sig inte hemma.
  • Förvirring, delirium, beteendestörningar.
  • Andtäppa, bröstsmärtor.
  • Fallolyckor.
  • Infektionsmisstanke, feber.
  • Magsmärtor.

Reklam
Reklam