Viktigt med förtroende

När förtroende finns kan arbetstagare vara säkra på att de i alla situationer får stöd av kolleger, underlydande och förmän. Både samarbete och växelverkan fungerar. Alla kan lita på att var och en sköter sitt och uppträder yrkesmässigt.

I vårdsektorn är förtroende ytterst viktigt. I krävande, hektiskt teamwork måste man kunna räkna med varandra – annars äventyras även patientsäkerheten.

– I allt mänskligt umgänge är utgångspunkten att man litar på varandra. Det gör vi i stor utsträckning undermedvetet. Vanligen tror man på det som någon säger och lovar. Därför är det lätt att luras, säger organisationspsykolog Pekka Järvinen.

Förtroende är ändå inte bara känsla utan också vetskap. Man vet av erfarenhet hur mycket man kan lita på förmäns löften och kollegers hjälp.

Grundläggande är den enskilda arbetstagarens självförtroende. Med en sund inställning till sig själv är det lätt att lita på andra, men om självförtroendet är svagt kan man få en skev bild av andra och uppleva dem som kritiska eller opålitliga.

En förmans personliga problem kan synas i form av mikromanagement eller oförmåga att ta emot kritik. På motsvarande sätt vågar en underställd med svagt självförtroende inte ge rättfram respons till en förman.

I hälsovården är det viktigt att människor också har förtroende för institutionen. Hur en enskild vårdare bemöter och behandlar en människa påverkar hur väl omskött hon anser sig bli av organisationen.

– Problem i äldreomsorgen har ofta varit på tapeten den senaste tiden. Det kan minska anhörigas förtroende för anstaltsvård. Oro och negativ attityd kan också färga av sig på vårdarnas vardag, menar Järvinen.

Med tanke på förtroendet är det särskilt viktigt att en förman behandlar sina underställda rejält och jämlikt.

– Jag har sett avdelningsskötare som stigit i graderna och fortsatt kompisskapet med sin tidigare grupp genom att ordna lite bättre arbetsturer och gynna vännerna på andra sätt. Det om något tär snabbt på förtroendet, säger Järvinen.

Han har också stött på fall där chefen axlat sin förmansroll och behandlat alla på samma sätt. Då kan man förlora vänner som hade hoppats bli favoriserade.

– Ibland kan priset för rakryggat ledarskap vara ganska högt.

Men om ett förtroende går förlorat – det må så gälla en underlydande, förman eller kollega – är skadan svår att reparera. Ord räcker inte. Det krävs gärningar. Viktigast är att personen ifråga vill göra bättring, förstår varför förtroendet förbrukats och ber om ursäkt.

– Det återställer ännu inte förtroendet utan det krävs bevis för att man faktiskt följer givna löften. Ibland hjälper ingenting. Då kan det vara bäst att vederbörande flyttas till en annan enhet och så att säga får börja om.

Öppen växelverkan är viktig för bibehållet förtroendekapital. Interaktionen ska vara en självklar del av vardagen för alla. Då är det lätt att genast ingripa om det uppstår problem.

För hur kan man förändras om man inte får respons? Man inser inte alltid hur ens eget agerande påverkar andra.

– Man borde alltid säga ifrån om man tycker att en förman, underlydande eller kollega sårar en eller gör fel. Både underlydande och förmän anser att de inte får tillräcklig feedback. Det är en smärtpunkt i finländskt arbetsliv

Många vågar inte ta upp problem med sin förman. Snuttjobbare är kanske rädda att riskera en motsedd förlängning och den som är fast anställd kan välja att hålla tyst till exempel på grund av förestående samarbetsförhandlingar.

Järvinen rekommenderar ändå att förmän redan vid rekryteringen säger att de hoppas på öppen diskussion och konstruktiv respons.

– Bara med ett öppet diskussionsklimat kan arbetslivet utvecklas. Förmän borde därför tacka för respons och ta emot den professionellt.

Om man inte kan behandla arbetsfrågor rakt och öppet pratas det ofta bakom ryggen. Det om något tär på förtroendet.

– Man börjar diskutera person, narcissism och liknande. Då är man inne på helt fel spår, hävdar Järvinen.

På en arbetsplats har alla ett ansvar att fungera professionellt. Idag talas det alltför mycket om kamratskap och stämning, så när det blir problem är man rädd att skada kamratskapet och tiger.

– Men människor måste förstå att man har en arbetsroll. På en arbetsplats ska alla sköta sitt så att jobbet blir väl gjort. Man behöver inte tycka om alla, men då responsen gäller arbete, uppträdande eller prestation har ingen rätt att ta illa upp.

Så ökar förtroendet

• Allt handlar om attityder. Det är viktigt med en positv inställning till samarbete och växelverkan på varje arbetsplats.
• Gör alltid vad du lovar och lova inte mer än du kan hålla.
• Minns att personlig kontakt är förtroendeingivande trots att elektronisk kommunikation är vardag.
• Öppenhet är alltid viktig. Ge lägesrapporter och dela information av betydelse för förtroendet.
• Ta genast upp saken till diskussion om du befarar att du förlorat någons förtroende. Våga ta risken att du kanske blir sårad eller besviken. Be om ursäkt och gör allt för att reparera skadan.
• Be din förman om hjälp ifall du har problem med tilliten till någon kollega.
• Minns att du är beroende av andra, men inte ansvarig för hur andra uppträder. Du svarar bara för dig själv.
• Sakliga regler för hur man uppför sig på arbetsplatsen kan bidra till förtroendefulla relationer.

Källa: Taina Savolainen, professor i ledarskap

Text Merja Perttula