Akutvårdare Simo Hytönen som arbetar på läkarhelikopter möter patienter i livsfara. I hans yrke behövs även flygkunnande.
När larmet går tar flygare, läkare och akutvårdare på sig overall och hjälm. Efter fem minuter är helikoptern i luften.
Det står Finnhems på ryggen på teamets gröna overaller. Hems står för helicopter emergency medical services, brådskande läkarhelikopterverksamhet.
Finnhems som driver finländska läkarhelikoptrar verkar på fem orter – i framtiden på åtta. En är Kuopio och där arbetar akutvårdare Simo Hytönen, 44.
Yrket kan verka lockande, men Simo påminner om nackdelarna. Framme möts man alltid av en människa i livsfara, på grund av sjukdom, olycka eller våld. Vanligaste uppdragskoden är ”livlös”.
”Alltid när en läkarhelikopter flyger har någons liv förändrats i grunden”.
Verksamhetsområdet för Finnhems i Kuopio är vidsträckt. Det täcker inte bara Savolax utan också Norra Karelen och en del av Kajanaland, Södra Karelen och Mellersta Finland. Flygtiden till målen är 10–30 minuter, i Kuopio verksamhetsområde vanligen närmare en halv timme.
En utryckning kan gälla en patient med hjärnskada i Uukunniemi i Södra Karelen. En akutvårdsenhet från Nyslott åker då ut och är framme före helikoptern, som sedan möter ambulansen och patienten flyttas över till helikoptern och flygs till Kuopio universitetssjukhus.
På utflygningen följer Simo på läsplatta med hur ambulansen kör och tänker ut en trygg mötesplats.
”Det kan var en åker, en bensinmacksplan eller en vägbreddning som mäter 30 gånger 60 meter.
Hur man sedan gör varierar. Ibland lämnar läkaren helikoptern och följer med patienten i ambulansen till sjukhuset, andra gånger lyfter helikoptern med patienten från olycksplatsen.
Läkarhelikopterteamet kan också röra sig med bil. På en trettio kilometers radie från Kuopio är man snabbare framme med bil.
Om ambulansen hinner till platsen före helikoptern får Finnhems-teamet ytterligare information. Då avgörs behovet på nytt.
”Under flygning tar vi ställning till tre saker: Behöver patienten till exempel intensivvård? Krävs det snabb helikoptertransport till sjukhus? Hurdana är de lokala resurserna? Också om de två första kriterierna inte fylls är det ofta ändamålsenligt att vi sköter transporten”, säger Simo.
Om inget kriterium uppfylls annulleras flygningen och helikoptern vänder om. Uppdrag ställs också in för att patienter avlider innan helikoptern hinner fram.
Kuopio får årligen cirka 2000 larm av vilka omkring 500 leder till patientkontakter, vilket är nära det nationella medeltalet för Finnhems verksamhet.
”Det är frustrerande när uppdrag ideligen ställs in. Målet är 50-procentig träffsäkerhet, vilket är god internationell nivå”.
För två år sedan fick Finnhems i Kuopio en ny bas på en naturskön plats vid Kallavesis strand. Byggnaden i två våningar rymmer utom helikopter och bilgarage även kontors- och personalutrymmen, klassrum och läkemedelslager.
”Sedan 2005 då jag började med helikopterjobb har jag sett alla slags baser. Vi har hållit till i ett flervåningshus i Varkaus, i en mögelfastighet på gamla flygplatsen i Jorois och i en container i Rissala. Nu har vi en riktig räddningsstation. Vi har kommit upp oss”, säger Simo.
Förutom Simo hör fem andra akutvårdare, sex piloter och fjorton akutvårdsläkare till teamet. Arbetspassen är 24 eller 48 timmar långa och mesta tiden går åt till rutinuppgifter. Men man ska ständigt vara beredd att rycka ut och teamet larmas i medeltal sju gånger per dygn.
Hems-akutvårdare ska i nödsituationer kunna ta ner en helikopter med besättning, så till arbetet hör 30 timmars övning i flygsimulator varje år.
Simo njuter av att flyga.
”Det är något som fascinerar mig. Fast helikoptern skakar och är trång och bullrig får redan lukten av kerosin mig att le.”
Arbetet är påfrestande, i värsta fall tre återupplivningar före lunch.
”Men min inställning är att ett uppdrag är klart när helikoptern är tankad och står i hallen. Jag deltar helst inte i defusing, samtal efter psykiskt tunga situationer. För mig räcker det att vi har gjort så gott vi kunnat.”
Jobbet medför risker.
”Olycksbenägenheten ökar så snart landningsstället lämnar marken, det ska man veta. Men med mina östfinska gener är det troligare att jag dör i hjärt- och kärlsjukdom.”
Simo avlägger som bäst högre yrkeshögskoleexamen och hans slutarbete handlar om ett nätverk för mötespunkter i hems-verksamheten. Målet är förutbestämda mötesplatser för helikopter och ambulans i östra Finland. Det skulle göra jobbet lite tryggare.
12.00 Arbetet börjar. Det tidigare teamet är ute på uppdrag. Lunch med den pilot som kommit på jobb.
13.15 Förra teamet anländer. Helikoptern tankas och materiel fylls på. Snabb briefing om dygnet som gått.
15.00 Ny läkare till kvälls- och nattskiftet, genomgång av läget.
16.30 Larm. Läkaren dirigerar patienten till närmaste sjukhus dit vi åker och sedan flyger vidare till Kys.
19.00 Tillbaka på basen. Tankning och påfyllning. Jag sover när tillfälle ges.
00.15 Fältchefen ringer. Kan vi flyga en barnmorska till en ambulans ute på uppdrag om en födsel verkar sannolik? Det blir ändå ingen utryckning.
03.40 Larm som sköts med läkarbil.
08.00 Läkarnas skiftbytesrapport.
10.00 Zoomträff för studierna.
11.15–12.00 Tvätt och kontroll av läkarbilens utrustning plus övriga skiftbytesrutiner.
