”När jag själv mår bra kan jag ge bra vård” – I synnerhet en småbarnspappa kan inte jobba över hela tiden, säger Garang Tor

Sjukskötare Garang Tor har lärt sig känna efter hur mycket han orkar med.

Image text
Garang och hans familj trivs i Karleby. Där finns ren natur och lugn och ro.
Bild: Nelly Björkholm

Livet förändrades för 29-årige Garang Tor i Karleby den 4 maj, när familjens förstfödda fick ett litet syskon.

Nu består familjen av hustrun Janita, 2,5-åriga Milea och halvtåriga Liana.

Så länge de bara fanns ett barn i familjen gjorde Garang ofta dubbla arbetsturer och hoppade in också på lediga dagar. Nu har han lärt sig vägra att ständigt arbeta övertid.

”Småbarnstiden är ändå mycket kort.”

Det nya livsskedet har också fått Garang att inse hur viktigt det är att ta hand om sin ork och om det egna välmåendet.

”Jag kan inte arbeta om jag är slutkörd. När jag mår bra själv kan jag ge högklassig vård.”

Garangs permanenta arbetsplats är Mellersta Österbottens centralsjukhus resurs- och rekryteringsenhet, där man arbetar i två skift på olka avdelningar och vid behov också tillfälligt tar nattskift.

”Jag tycker om att arbeta på olika avdelningar, för då hålls intresset uppe och man lär sig hela tiden något nytt. I våras bytte jag ändå till dagarbete, så att småbarnsvardagen skulle löpa bättre. Det ger också mer energi så att jag orkar bättre med allt.”

Jag har fått höra att jag representerade Karleby riktigt bra på tv.

Garang hade dagturer på den kirurgiska polikliniken och på cancerpolikliniken. Arbetstiden var 8–16.

”När arbetet började först klockan åtta hann vi vakna i lugn och ro och föra det äldre barnet till dagvård.”

Efter jobbet väntar hustrun på Garang hemma med två små barn.

”Det är liv och rörelse. Ibland blir man trött, men det här är en mycket värdefull tid.”

Tv-profil

Garang var med i den sjätte och nyaste säsongen av Yles tv-serie Elossa 24 h, som visades på tv i våras och fortfarande kan ses på Yle Arenan.

Närvaron av kameror upplevde Garang särskilt i början som konstig. I egenskap av professionell vårdare fick han noga tänka över vad han sade och gjorde.

”Men en trevlig upplevelse var det. Responsen har också varit att jag representerade Karleby riktigt bra.”

Garang hoppas att det framgår av programmet hur mycket han tycker om sjukskötaryrket. Om det har han drömt ända sedan han som barn följde med sjukskötarnas arbete på flyktingläger.

Garang flydde från krig och hungersnöd i Sydsudan. År 2006 anlände han som kvotflykting till Finland, där fadern redan befann sig. Färdig med sin drömutbildning till sjukskötare blev han för fyra år sedan.

Älskat, tungt arbete

Också Garangs hustru är sjukskötare till yrket, men nu är hon hemma med barnen. När båda två var på jobb räckte inkomsterna bättre till ett liv i egnahemshus och för att ha egen bil. Skift- och övertidstilläggen höjde grundlönen på cirka 2600 euro med 500–700 euro i månaden.

Av lönen för arbete på dagtid har han fått cirka 1 750 euro i handen efter skatt.

Garang anser att summorna är alldeles för små, då man beaktar hur ansvarsfullt vårdarbete är. Till exempel i cancervården handskas man med cellgifter. Men en sjukskötare råkar också ut för återupplivningssituationer och andra överraskningar.

Social- och hälsovårdsavtalet som blev klart i oktober ger vårdarna löneförhöjningar. De uppgiftsbaserade lönerna kommer i genomsanitt att höjas med minst 17,3 procent åren 2022–2027.

Garangs åsikt är att det nu över huvud taget är hög tid för lösningar och att man måste prioritera. Ska man till exempel skaffa fler monitorer eller avlöna fler sjukskötare?

”Om man inte får fler vårdare, så är alternativet att minska på patientplatserna. Det lyckas knappast, för patienterna blir hela tiden fler.”

Att vårdarbetet är så tungt har också fått Garang att fundera på branschbyte.

”Ett alternativ kunde vara att bli långtradarchaufför på läroavtal. Jag skulle kunna arbeta till 80 procent på det andra jobbet och 20 procent med vårdarbete, som jag älskar.”

Inte mycket egen tid

Familjens småbarnstid tycker Garang är fin, men stressande. Han väntar redan på det skede, då blöjtiden är förbi och barnen cirka 7 och 5 år gamla.

”Då är barnen självständigare och föräldrarnas uppgift är att vägleda och uppfostra.”

Men har paret hittat tid för sig själva?

Garang konstaterar att många av vännerna är mitt uppe i samma livsskede, så dem vill han inte besvära med barnskötsel. I fjol fick de ändå hjälp av hustruns föräldrar, som kom till Finland från Spanien.

”När de var med barnen kunde vi gå på kafé och ut och shoppa.”

Garang har väldigt lite egen tid. Tidigare spelade han fotboll och volleyboll, men en knäskada har hindrat honom att ägna sig åt bollsportsintresset. Återstår promenader.

”När barnen läggs om kvällarna vilar jag helst själv också, så att jag orkar med vardagsruljansen.”

Garangs kraftkällor

1. Tro. ”Tron har stor betydelse i mitt liv. Den ger hopp. Tron ger mig frid och förtröstan på att Gud tar hand om oss, oavsett vilka omständigheterna är.”

2. Ett lugnt liv. ”Jag har alltid önskat ett vanligt, lugnt familjeliv, med möjlighet att gå i skola och arbeta. Karleby är en lämplig liten ort för det.”

3. Att ta hand om sig. ”Jag älskar vårdbranschen, men vill inte arbeta på bekostnad av mitt eget välmående. Jag kan lyssna på kroppen så jag vet vad jag orkar med och säga nej vid behov.”

4. Ljus. ”I november ifjol var vi två veckor i Spanien hos min frus för­äldrar. Det gav energi och hjälpte oss att orka genom vintern. Fint skulle det vara om man kunde vara halva tiden här och andra halvan i Sydeuropa.”