Det här gick ju behändigt. Sjukskötaren Heini Halme, 42, håller med sin patient. När det går som bäst uppskattar Heini vårdbehovet på några minuter.
”Förkylningar, recept som ska förnyas, återkommande urinvägsinfektioner och sjukledighetsintyg kan ofta klaras av snabbt”, förklarar Heini.
Hon arbetar på Birkalands välfärdsområdes Digiklinik. Där får patienter kontakt med hälsovården via chatten. Digikliniken betjänar 550 000 personer. Heini har varit med sedan kliniken körde i gång för ett och ett halvt år sedan.
”Digikliniken har samma slags uppgifter som hälsocentraler, men ärenden sköts så att människor identifierar sig på nättjänsten via mobilapp eller går in via nätsidor”.
Heini svarar oftast på patientmeddelandena hemma. I grovköket har hon hittat en lämplig arbetsvrå.
”Det går bra att arbeta på distans när man har en lugn plats hemma, där sekretessen bevaras och familjemedlemmar inte stör.”
Patienter, laboratorier och ledarroll
Digikliniken håller öppet från åtta på morgonen till tio på kvällen. Arbetstiden indelas i tre skift. Heini börjar med att öppna laptoppen och kolla arbetsuppgifterna på arbetslistan. Arbetet är omväxlande. Heini kan vara den som håller i trådarna, ha laboratorieskift och tolka patienters laboratorieresultat eller sköta klientkontakter på chatten.
”Och uppgifterna kan plötsligt ändras. I går var jag på väg på labbskift, men kön till chatten var lång, så jag behövdes för att beta av den.”
Stressigt kan det bli både en fredagskväll och en måndagsmorgon, för allt kan ändras snabbt. När medier informerar om hälsohot, som legionellabakterier i simhallar eller någon magsjukeepidemi som drabbat hundratals, kan det genast på morgonen vara hundra människor i kö.
”När man jobbar på distans är det lätt att rycka in om det är bråttom, också om man inte har arbetsskift”, vet Heini av egen erfarenhet.
Lokala hälsohot kändes också av på Heinis tidigare arbetsplats, Vammala hälsocentral, men på Digikliniken frågas det i veckor om sådant som väckt uppståndelse.
”Tröskeln att ta digital kontakt kan vara lägre. Flera är stamkunder och en del är glada bara någon lyssnar på dem.”
Stöd från kollegor
När Heini är på chatten öppnar hon en diskussion åt gången och ögnar snabbt igenom förhandsuppgifterna.
”Blanketten som patienten fyllt i på förhand är ett viktigt redskap. Av den framgår bland annat vilka symptom personen söker hjälp för, eventuella grundsjukdomar, regelbunden medicinering och hur hen försökt avhjälpa symptom själv.”
Med en noggrant ifylld blankett går det snabbare att uppskatta vårdbehov och göra vårdplan.
”En del hoppar över punkten för kroniska sjukdomar, men medicinlistan kan vara lång.”
Motstridiga och bristfälliga uppgifter kräver detektivarbete av vårdare och tilläggsutredningar av patienter. Ibland framgår något som kräver snabba beslut, till exempel sväljsvårigheter eller andnöd som nytt symptom.
Arbetet är självständigt, men man behöver inte fatta beslut på egen hand. Heini kan vid behov konsultera läkare eller övriga vårdare på Digikliniken på Teams.
”Teams är en otroligt bra kanal för frågor. En vårdare känner till ortens hälsovårdstjänster som sin egen ficka, en annan har ett visst specialkunnande.”
Heinis specialitet är sårbehandling och fast Digikliniken har en diger lista med egenvårdsanvisningar att skicka till patienter, så har många kollegor förlitat sig på Heinis hjälp vid sårbehandling.
”På Digikliniken har jag fått lära mig sköta patienter på nytt sätt, men också kunnat upprätthålla tidigare färdigheter.”
Många chattar samtidigt
Heinis mål är att klara av fyra till fem chattar per timme, vilket hon också oftast lyckas med, men ibland kan det ta timmar att sköta ett enda ärende.
”Jag kan ha flera chattar på gång samtidigt. Någon väntar på en läkarkommentar, medan en annan chat är öppen i väntan på svar från en patient som skriver långsamt. Ibland använder jag Google translate som stöd för min rallyengelska, för vi tar också hand om engelskspråkiga patienter.”
Heini skriver snabbt, men när hon raskt knackar ner kommentarer samtidigt som hon sköter flera personers ärenden så kan misstag ske.
”Jag har till exempel skickat behandlingsanvisningar för blöjutslag till en förkylningspatient. Fingrarna är ibland snabbare än tanken.”
En gång sände en patient som jag skötte på Digikliniken en vänförfrågning till mig på Facebook.
Det händer att en patient tröttnar på att vänta på svar. Om Heinis meddelande inte får någon reaktion på en timme har hon lov att stänga chatten, men den diskussion som förts fram till dess och namnet på personen som skött kontakten sparas på plattformen, så patienten kan återgå till chatten senare.
”I början blev jag betänksam, för man syns med hela namnet på chatten. En gång sände en patient som jag skötte på Digikliniken en vänförfrågning till mig på Facebook. Det gav en konstig känsla en tid.”
Alla ärenden kan inte skötas via Digikliniken. I så fall överför Heini samtalet till patientens egen hälsocentral. Ibland blir patienter överraskade då, för många tror att de hela tiden diskuterat med någon på sin egen hälsocentral.
”Själv överraskas jag av hur bra äldre är på att använda nätet. Till och med personer över 90 år sköter sina ärenden själva.”