De invalda i välfärdsområdesvalet beslutar om mycket som rör tehyiters arbete.
Vad för välfärdsområdesval?
I välfärdsområdesvalet väljs beslutsfattare till landets välfärdsområdesfullmäktige. Antalet fullmäktige är 21 eller lika många som de välfärdsområden som grundas i Finland i och med social- och hälsovårdsreformen. Valet hålls den 23 januari 2022.
För varje välfärdsområdesfullmäktige väljs 59–89 fullmäktigeledamöter. Fullmäktiges storlek beror på välfärdsområdets invånarantal. Välfärdsområdesfullmäktiges verksamhetsperiod är fyra år, med start i mars 2022.
I Helsingfors ordnas inga välfärdsområdesval, för i Helsingfors sköter stadsfullmäktige också i fortsättningen de här besluten.
Varför lönar det sig att rösta?
Välfärdsområdesvalet är ett utpräglat social- och hälsovårdsval. De personer som väljs i valet beslutar om mycket som rör tehyiters arbete. Genom att rösta kan var och en påverka vem det blir som fattar beslut om social- och hälsovårdstjänster och om räddningsväsendet.
Enkäter visar att medborgarna tycker att social- och hälsovårdstjänsterna är mycket viktiga. I Tehys färska medborgarfråga sade 73 procent av alla som svarade att de säkert eller troligen kommer att rösta i välfärdsområdesvalet. Bland personer över 65 år kommer hela 83 procent att rösta.
Vad beslutar välfärdsområdesfullmäktige om?
Välfärdsområdena bestämmer hur social- och hälsovårdstjänster och räddningsverksamhet organiseras. Välfärdsområdesfullmäktige är välfärdsområdets högsta beslutande organ.
Välfärdsområdesfullmäktige beslutar hur social- och hälsovårdstjänsterna fungerar i praktiken och vilken servicenivå som räddningsväsendet har. Välfärdsområdesfullmäktige beslutar om servicestruktur och hur pengar används. Besluten handlar till exempel om hur man minskar välfärds- och hälsoklykftor, hur personaldimensionering genomförs och om personal är representerad på de ställen där beslut bereds och fattas.
Vilka målsättningar har arbetstagarna i valet?
Tehy förutsätter att alla har tillgång till högklassiga social- och hälsovårdstjänster. Det lyckas bara om staten tar sitt ansvar och samhället åtgärdar problem med löner och arbetsförhållanden i den här sektorn. Den ständigt växande vårdarbristen avhjälps inte om man inte ökar sektorns dragningskraft. Goda tjänster kräver bra ledarskap och kunnig personal, med en utbildningsnivå som man inte prutar på.
Tehys centralorganisation STTK har konstaterat att finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna måste höjas till nordisk nivå och arbetstagarnas löner harmonieras. Kontinuerlig utveckling av tjänsterna kräver regelbunden konsekvensbedömning.
STTK kräver att man i stor utsträckning tar med personalen när social- och hälsovårdsreformen genomförs. På det sättet säkerställer man tjänsternas kvalitet, tillräcklig tillgång på personal och att arbetsförhållandena utvecklas. Områdena måste utvecklas jämlikt, taket för klientavgifter bör till exempel vara enhetligt.
Läs mer om välfärdsområdesvalet och se vilka tehyiter som kandiderar på ditt eget område: tehy.fi/aluevaalit.
