För de flesta är ensamheten upplevd, för det kan finnas andra i deras liv, men de känner sig ändå ensamma och det är skadligare än frivillig isolering.
– Människan är ett flockdjur. Om hon lämnas ensam upplever hon kraftig social smärta, förklarar Saari.
Ensamhet kan sättas i samband med depression, ångest, personlighetsstörningar och överstor alkoholkonsumtion. Det finns också vetenskapliga belägg för att ensamhet har samband med Alzheimers sjukdom, risk för hjärt- och kärlsjukdomar och med infektionskänslighet. Men människans sociala förmåga och resiliens, alltså förmåga att klara förändring, påverkar hur man upplever ensamhet.
Samhällets otaliga valsituationer ökar risken för ensamhet. Saari konstaterar att valen drabbar en redan på dagis och i skolgymnastiken och därefter ökar de bara – liksom risken att inte bli vald. De här situationerna ökar därför att vi inte längre lever omgiven av släkt utan söker gemenskap i vänskapsrelationer och de bryts lättare än släktband.
Sociala medier är tveeggade svärd. Många har hittat viktigt stöd på nätet. Å andra sidan kan ens egen ensamhetskänsla öka när man märker hur sociala andra är.
Om ensamhet inte är en del av jaget löser problemet sig vanligen av sig självt med tiden.
– Man hittar en make eller vän, säger Juho Saari.
Venla Berg som är psykolog och vänskapsforskare på befolkningsförbundet Väestöliitto är av samma åsikt.
– Eftersom många upplever ensamhet är det vanligt att hitta någon i behov av vänner och kompisar, säger hon.
Men när man knyter vänskapsband ska man gå till väga som i andra viktiga människorelationer: med öppet sinne och genom att känna sig för.
– Vänskap djupnar ofta efter hand när man börjar lita på varandra. En bekantskap kan börja med byte av kakrecept eller att man servar bilen. Problem kan uppstå om den ena snabbt går in på intima saker medan den andra inte avslöjar så mycket om sig själv utan håller avstånd.
Det lönar sig att intressera sig för andra. Bli intresserad, så intresserar sig andra för dig. Fråga, så blir du tillfrågad.
– Människor tycker om att tala om sig själva, påminner Berg.
Och människor är ofta vänliga när du är det. Det är sällan ett närmande får väldigt negativ respons.
Men hur närma sig en annan människa om man inte är bra på prat? Berg anser att det lönar sig att stiga ut ur sin bekvämlighetszon, utan att göra våld på den egna personligheten.
– Är man introvert ska man inte med våld försöka bli utåtriktad och börja strö vitsar omkring sig. Bättre då att godkänna sina särdrag och lära sig leva med dem, säger hon.
Och om man i sällskap känner sig missanpassad eller rädd att öppna munnen ska man fråga sig vad det beror på. Tror jag att andra anser mig dålig eller dum? Är jag rädd att bli utskrattad eller är min åsikt inte tillräckligt mycket värd?
– I själva verket förstår människor sig bra på varandras olikheter, säger Berg.
Att vara utåtriktad beror dels på gener, dels på livserfarenhet, men vad det är som gör att vi blir olika kan forskningen ännu inte ge besked om.
Sociala relationer består av flera skikt. I kärnan finns det rum för cirka fem personer. Hit hör vanligen ens äkta hälft, barnen och de närmaste vännerna eller släktingarna. Dem träffar man dagligen och de vet ungefär allt om en.
– I vuxen ålder är den här innersta kretsen ofta ”full”, men kan omformas, till exempel till följd av skilsmässa eller dödsfall.
I nästa skikt ryms det ungefär 15 personer. Där har många rum för andra också i vuxen ålder och därför finns det goda chanser till ny vänskap.
Många knyter ändå mest vänskapsband i barn- och ungdomen. Det är praktiskt, då finns där rum för andra och man knyter an till grupper där man träffar andra.
En ny vän hittar man inte alltid med första försöket, men det kanske lyckas andra eller tredje gången.
Var är det enklast för dig att knyta nya bekantskaper?
Källor: Psykologen och forskaren Venla Berg samt boken Olet hyvä tyyppi av Karla Nieminen, utgiven av Otava.
Så får du vänner som vuxen
1. Många människor har rum för nya vänner. Ensamhet är ett stort problem i Finland.
2. Särskilt i nya livssituationer finns det plats för nya vänner – om man flyttat till en ny ort, är familjeledig, har skilt sig eller upplevt andra omställningar.
3. Människor blir glada när någon tar initiativ. Gå ut med öppet sinne och bli inte sårad om försöket misslyckas. Det betyder inte att det är dig det är fel på.
4. Om du inte hittar likasinnade eller om du tycker att alla har irriterande drag är dina krav troligen orealistiska. Människor är ofullkomliga.
5. Vill du träffa nya människor ska du gå med i en förening eller nätgemenskap som intresserar dig. Var aktiv, erbjud dina tjänster.
6. Förstora inte upp eventuella misstag. Du lyckas bättre nästa gång och andra har troligen inte fäst lika stor uppmärksamhet som du vid att något gått snett – om de alls märkt det.
Text Emmi Oksanen Illustration Pia Holm
