Omvandla ilskan till energi

Tänk efter vad ilska berättar om dig. Finns det en koppling till något som du upplevt förut?

Ilska ingår i varje människas känsloregister. Förmågan att bli arg är medfödd. Utan den vore det svårt att försvara sig själv och andra eller, att utan den kraft som ilskan ger, ta itu med sådant som känns övermäktigt. Ilska är alltså inte av ondo i sig.

– Men den kan användas som hämnd eller straff, säger Rauno Juntumaa, psykolog och psykoanalytiker.

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

Ilskan kan växa sig så stark att den dödar positiva känslor. Då känner man varken empati eller medlidande och vad som helst kan hända.

– Häftig ilska fördunklar tänkandet så att man inte kan skilja på vad som är bra och dåligt.

Ilska och våldsamt uppträdande förekommer ofta samtidigt. En människa kan ändå vara mycket aggressiv utan att känna något.

– Det finns uppskattningsvis cirka 30 000 människor med psykopatiskt beteendemönster i Finland. Aggression skiljer sig från ilska också så, att en aggressiv person kan uppleva ett stråk av njutning i den kraft som aggressionen ger, vilket ilskan inte gör.

En del använder ilska för att snabbt få uppgifter gjorda, sätta stopp för trakasserier eller nå toppresultat i idrott.

Varför finns det då personer som slår ner på andra, skriver rasistiska tillmälen på nätsidor och försöker bryta ner andra genom att tala illa om dem bakom ryggen?

Rauno Juntumaa talar om yttre och inre faktorer.

Det är naturligt att bli arg när någon sårar eller hotar oss eller när vi reagerar på missförhållanden, men inre faktorer inverkar på i vilka situationer och hur kraftigt ilskan drabbar oss.

– Varje person har sin historia, med allt vad det innebär av upplevd förödmjukelse och ångest. I en viss situation kan en kommenterar eller en känsla utlösa samma reaktion som i en tidigare motsvarande situation även om man inte inser det. Det förklarar varför vredesutbrott ibland inte verkar stå i någon proportion till det som hänt.

Att man som barn upplevt olidliga förhållanden betyder inte att man ständigt kommer att uppleva ilska. Avgörande är att lära sig hantera ilskan, på egen hand eller med andra. Och om man lär sig detonera bomben inombords låter man sig inte provoceras så lätt.

Rauno Juntumaa konstaterar att genomlidna motgångar inte berättigar till förödande ilska, däremot kan de göra det svårt att behärska sig.

– Ingen har rätt att säga att jag är så här för att jag blivit illa behandlad. Det är att missbruka barndomsupplevelserna och göra sig till offer.

Att betrakta sig som offer kan leda till en ändlös negativ spiral ifall man börjar tänka, att när du gör så där så har jag rätt att reagera så här.

Ilska kan också projiceras på andra. Personer med makt kan till exempel börja tro att omgivningen i hemlighet försöker avsätta dem, vilket får dem att reagera med ilska.

– Sådana vanföreställningar kan rentav utlösa paranoida behov att hitta förklaringar till det egna illamåendet och förstår man inte sin reaktion tror man att omgivningen är skyldig.

Rasism är ett praktfullt exempel på hur missnöje föder ilska. Om man hittar en yttre förklaring till sitt mentala tillstånd lättar det för stunden.

– Men ilskan avtar om människor upplever att de är betydelsefulla och respekterade. När ilskan rinner av en uppfattar man också bättre det som skett. Får den fortsätta pyra bryter den fram då och då.

Ilska som går inåt kan yttra sig som apati, viljelöshet, ätstörning, depression eller självdestruktivitet.

– Ändå är det något av en slump om ilskan riktas inåt eller mot andra människor och det händer att den går i båda riktningarna samtidigt.

Trakasserier är ett uttryck för ilska och en viss känsla av överlägsenhet är då vanlig. Om den får dominera är det lätt att tro att man kan behandla andra hur som helst.

Juntumaa jämför sådana människor med bortskämda barn. Den som känner sig överlägsen reagerar med direkta eller indirekta utfall mot allt som känns begränsande.

Också avund föder ilska. En avundsam person vill ha detsamma som någon annan eller frånta andra något och får aldrig nog. Följden kan bli hat riktat mot alla som verkar ha det bättre.

I en arbetsgemenskap minskar avunden om människor känner sig trygga och rättvist behandlade och ett bra mått på trygghet är en öppen atmosfär där man vågar tala om allt utan rädsla för följderna.

 

Dämpa ilskan så här

  1. Kom ihåg att din tankeförmåga försämras när du blir arg. Du blir tillfälligt dummare.
  2. Tänk efter vad ilskan berättar om dig. I vilka situationer blir du arg, hur långvarig och hur kraftig är känslan? Det här kan kanske förhindra nya vredesutbrott.
  3. Hur och när i livet har du blivit förödmjukad? Har du omedvetet känt dig som offer? Tidigare upplevelser kan behöva redas ut, eventuellt med experthjälp.
  4. Tänk efter vad du verkligen vill och lär dig göra sådant som gör dig glad. Om du dagligen känner dig nöjd så minskar behovet att vara elak.
  5. Går du omkring med överlägsenhetskänslor? Vilka anser du i så fall mindre värda och sämre än du och befarar du att de här personerna hotar dig på något sätt? Är det rädsla som får dig att behandla andra illa?
  6. Undvik personer som talar illa om andra. Om du ser på utan att säga ifrån kan de tro att du ger dem ditt tysta godkännande.
  7. Använd mindre tid på sociala medier.
  8. Känslor kan växla snabbt. Ofta har man flera känslor samtidigt. Det gör det svårt att hantera ilska. Försök sätta ord på känslorna, det brukar verka lugnande.

Text Merja Perttula, illustration Johanna Sarajärvi

Reklam
Reklam