Det är mycket individuellt hur människor upplever förändring.
– En massiv organisationsförändring kan kännas diffus. Däremot kan man oroa sig mycket för ny datateknik eller byte av förman, säger Krista Pahkin, expert på Arbetshälsoinstitutet. Hon har forskat i organisationsförändringar.
Av stor vikt för hur processen utfaller är hur bra människor förstår nyttan med förändringen och dess målsättning. En del behöver mera tid för det.
– Om avsikten känns dunkel kan man få känslan att förändringen bara görs för att ge sken av att vara dynamisk, konstaterar Lavonen.
Utgångspunkt för all förändring måste vara att något inte längre fungerar. Apparater föråldras. Digitaliseringen förändrar arbetet. Arbetsutrymmen måste göras tidsenliga. Förmän och kolleger byts ut. Man måste anpassa sig.
– Visst kan förändringen kännas onödig. Tänk bara på ny teknologi. När man kämpar med nya system är det lätt att undra om man behöver allt, säger Terhi Lavonen.
– Men när vi utvecklar eller lär oss något vet vi inte alltid vad slutresultatet är. Lika litet vet vi vad slutresultatet skulle bli om inget gjordes. Det kunde vara ännu mer katastrofalt.
Krista Pahkin påminner också om patientaspekten. Digitalisering kan innebära att tid frigörs från mer rutinartade uppgifter. Det betyder att man kan utnyttja kunnandet bättre och patienten får högre kvalitet på vården.
Början på en förändringsprocess är ofta lite av en chock, särskilt om den kommer helt oväntat.
Just nu väcker vårdreformsplanerna många frågor. Krista Pahkin hoppas att alla följer med diskussionen och håller sig informerade, men också förstår att alla svar ännu inte finns. Och hotbilder lönar det sig inte att grubbla över.
Bästa sättet att förbereda sig är att slå vakt om sitt kunnande. Hur förbereder du dig om arbetsbilden förändras? Vad vill du helst göra om rörelseutrymme finns?
– Vid förändring klarar sig de som har tilltro till sitt kunnande bättre än de som är rädda för att kunnandet har rostat och förändring påverkar också den förra gruppens välmående mindre, konstaterar Krista Pahkin.
När besluten är gjorda och man vet vad som väntar kan människor reagera mycket kraftigt känslomässigt. Nu inleds ett utvecklingsskede där man lär sig mycket nytt. Ibland känns allt roligt, andra gånger omöjligt. Någon blir arg, någon lamslås, någon sjuder av iver.
– Det är alldeles normalt, men prata med din förman eller någon annan du litar på om du känner dig osäker. Tro inte på rykten och var inte ryktesspridare. Vad är det som skrämmer dig? Kunde du låta dig inspireras i stället? Förändring kan ge nya möjligheter, säger Lavonen.
Det är bra att vädra känslor på jobbet. Men tänk lösningsinriktat: hur kommer vi vidare, vilka alternativ har vi?
All förändring måste följas upp. I en god arbetsgemenskap vill man att människor deltar, man stöder och utbildar dem.
– Men man behöver inte sitta med i varenda arbetsgrupp. Förmannens jobb är att följa med hur alla belastas, säger Krista Pahkin. Också förmän är hårt trängda vid förändring.
Det lönar sig att värna om arbetsgemenskapens välmående tillsammans. Förändring genomförs smärtfriare om andan på arbetsplatsen är god.
Men om man inte skulle orka vara aktiv?
– Det är också mänskligt. Livssituationen kan vara sådan att all energi går åt till att klara dagen. Då får man leva med det. Inte behöver alla delta, säger Terhi Lavonen.
Så klarar du förändring
- Håll dig uppdaterad, fråga om något är oklart.
- Lita på fakta, tro inte på rykten och undvik att sprida uppgifter om sanningshalten inte är garanterad.
- När allt klarnar ska du fråga dig om förändringen är bra eller dålig. Var nöjd om den känns bra.
- Om svaret är nej, tänk efter om du kan påverka situationen.
- Hur lägger du då bäst fram dina förslag?
- Ifall du inte kan göra något lönar det sig inte att offra energi på grubbel och ilska.
- Om du av någon anledning inte kan engagera dig? Godkänn det.
Råden gavs av Terhi Lavonen, arbetshandlare.
En förman ska vara öppen och tålmodig
- Diskutera, om möjligt med var och en i enrum. Upprepa och förklara, också sådant som du anser självklart, tills alla fått tillräcklig information.
- Var öppen och informera alla så fort det låter sig göras.
- Viktigast är att alla förstår avsikten med förändringen och målet.
- Lyssna på arbetstagarna, de är experter på sina jobb.
- Låt människor ge utlopp för sina känslor och ge dem tid att lära sig det nya. Alla gör det inte lika snabbt.
- Kontrollera arbetsbelastningen och organisera om arbetet vid behov.
- Se till att du själv orkar. Sök gärna hjälp i kamratstödsgrupp.
Råden gavs av Krista Pahkin, Arbetshälsoinstitutet.
Text Merja Perttula, illustration Johanna Sarajärvi
