Åska eller solsken?

Stämningen på jobbet kan växla som vädret, men man behöver inte stå ut med att allt ständigt känns grått.

Du kommer till en ny arbetsplats och känner dig för hur det är där. Du sticker dig in på avdelningen intill och blir förvånad över hur annorlunda man där tar saker. Du upplever hur glatt sorl tystnar när en viss person stiger in i kafferummet. På ett möte skrattar och skojar man, på ett annat slår man ner blicken och suckar.

Hur kan stämningen skilja sig så på olika håll i samma hus med liknande jobb?

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

– När stämningen är bra är relationerna till de närmaste arbetskamraterna goda och arbetet löper. Det är lätt att närma sig förmannen, som delegerar ansvar och inte lägger sig i alltför mycket, men inte heller lämnar någon utan stöd. När man beter sig som folk bildas det inte klickar, säger Marjo Rantanen, coach och fackboksförfattare.

Atmosfären påverkas av hur man talar om saker. Med för lite kommunikationen kan stämningen bli laddad. Detsamma händer om man inte informerar om förändringar i tid eller inte förstår att diskutera eventuella fel i enrum, utan gör det så att alla hör.

På en arbetsplats med god stämning fokuserar man inte på sådant som är dåligt utan kan visa uppskattning. Ökad spänning märks på att alla börjar dra åt sitt håll. Då gör teamet inte längre så väl ifrån sig som det kunde.

– Samhörighetskänsla är viktig framför allt för unga arbetstagare. Saknas den vill många byta arbetsplats och en del är färdiga att hoppa av innan de ens hittar nytt jobb.

Interaktionen människor emellan pejlar bara delvis stämningen. Också den fysiska miljön inverkar. Hur är akustiken, temperaturen, luftkvaliteten och belysningen?

– Romarna talade om platsens anda, som även handlar om hur väl man tar hand om det gemensamma utrymmet.

Atmosfären påverkas också av hur man agerar. Förutsättningarna för god stämning är utmärkta om alla vet vad var och en gör – alla kan sin sak, känner sina befogenheter och förmannen litar på vars och ens förmåga att fatta beslut. Ett tredje element är växelverkan mellan människor: Vad säger man och hurdan är den ordlösa kommunikationen?

– Många sjukskötare säger att de redan på väg till kafferummet känner på sig hur dagen blir.

Man kallar ofta på organisationspsykolog Satu Kaski när det uppstår problem. Hon menar att stämningen på en arbetsplats är som ett klimat med olika väderlekstyper, det vill säga känslolägen, och man kan avläsa stämningen i gester och miner, som en energi som liksom anas. Stämningen kan snabbt försämras, men spänningar kan också plötsligt släppa. Men om allt ständigt känns trist är det fel på arbetsplatsens verksamhetsmodeller.

– Dålig stämning beror sällan på en enda person utan det uppstår med tiden en kultur som alla anpassar sig efter. Människor börjar bete sig enligt förväntningarna. Någon blir ledare, andra åskådare som möjliggör en viss sorts agerande. Därför har de tystlåtna ofta nycklarna till förändring, säger Kaski.

Alla drar nytta av god stämning. Arbetet löper. Också när det är bråttom kan man ta det lugnt och koncentrera sig på rätta saker. Dålig stämning har motsatt effekt. Inlärning och informationsgång försämras och man får kroppsliga symptom.

– Att för det mesta ha en dålig dag inverkar på andra. Det är som passiv rökning, men man kan lära sig behärska känslor, påminner Rantanen.

Men om atmosfären plötsligt försämras? Satu Kaski anser att det ofta händer vid stora förändringar.

– Förändring avslöjar hur bra eller dåligt arbetsgemenskapen fungerar.

Marjo Rantanen påpekar att man ofta är ivrig när man börjar arbeta med nya människor. Vardagen börjar efter cirka tre veckor när smekmånaden är slut.

Med självkännedom minskar spänningarna. Vad gör du åt dina svaga sidor?

– Framför allt förmän borde noga tänka igenom hur de tänker, agerar, kommunicerar och ger respons. Sådant hjälper en att se egna brister och andras fördelar.

Ingen är fullkomlig, men alla kan försöka bli så bra som möjligt.

Tala med några arbetskamrater om du tycker att stämningen på jobbet är dålig. ”Kunde vi göra något på annat sätt?”

Förbättringsförslag kan framföras direkt till förman, tas upp på möten eller läggas ut på nätet.

– Arbetstagarna måste förstås uppleva att meddelandena blir lästa och att förslagen har effekt. Viktigt är att åsikter läggs fram i försonlig ton. Beskyllningar och stridslust lönar sig inte, säger Rantanen.

Alla kan öka trivseln genom att plocka undan efter sig, behandla andra med respekt och ta hand om sig själva.

Satu Kaski ger dessutom rådet att regelbundet gå igenom arbetsplatsens grundprinciper och spelregler och utvärdera hur väl de följs. Finns det rum för förbättringar?

– På många arbetsplatser finns det inflytelserika personer som talar för alla. När förmän lyssnar på dem går det ofta smärtfritt att genomföra förändringar. Men alla borde också tänka på vad de själva är beredda att göra.

Marjo Rantanen: Tunnelmajohtaja, Alma Talent Oy 2018, och Tunnelmamuotoilu, Talentum Pro, 2016.

 

Så skapar du god stämning

  • Tänk efter vad som får dig på gott humör. Gör sådant för andra.
  • Hälsa god morgon och säg hej.
  • Tacka när det finns anledning.
  • Var vänlig, visa inte sura miner.
  • Städa upp efter dig, tänk på arbetskamraterna.
  • Ge respons. ” Så fint det känns när du hälsar.”
  • Reflektera regelbundet över om du gjort ditt jobb med omsorg.
  • Hur följs arbetsplatsens spelregler som ni gjort upp tillsammans? Blir alla hörda på möten?

Text Merja Perttula, illustration Pia Holm

Reklam
Reklam