Miia Huitti, stresscoach, anser ändå att man alltför lätt skyller på arbetsförhållandena.
– Det finns naturligtvis dålig arbetsledning och problem som måste lösas, men trots det kan du påverka stressnivån. Gör något! Du mår bättre om du spräcker stressbubblan.
Varför blir vi stressade vi av olika orsaker? En stresstålig människa stressar av med någon trevlig hobby och bra människorelationer. Hon rör på sig, äter hälsosamt och sover tillräckligt. Men också egna föreställningarna inverkar. Ofta märker vi dem inte och kan därför inte ifrågasätta dem.
– De har lagrats i det undermedvetna och när något händer styr de oss.
Vi tror att vi normalt fattar rationella beslut, men vårt undermedvetna processar ny information i en hastighet av 11,2 miljoner bit per sekund – medan rationellt tänkande bara klarar av 400 bit per sekund.
Föreställningar byggs framför allt upp under tidig barndom. Beteendemönster överförs från föräldrar till barn, i generationer. Om man tycker att man aldrig gör tillräckligt kan det bero på att det där hemma krävdes topprestationer, annars ansågs man lat. För att bli älskad måste man prestera och gör man det inte är man dålig.
Miia Huitti talar om inkapsling, att människan bär med sig tidiga upplevelser och släktens erfarenheter i sitt undermedvetna, utan att varsebli det. Redan en svår graviditet kan påverka ett barns stresstålighet.
Tänk om jag inte alltid måste göra allt!
Personer som är ångestfyllda i sällskap kanske först som vuxna fått veta att de tidigt har skilts från sina föräldrar eller att modern efter förlossningen haft en svår depression.
En stark känsla av övergivenhet kan också märkas när man ska ta ställning eller bära ansvar. Man vill vara trevlig för att inte bli övergiven och har svårt att be om hjälp.
– Jag vill få människor att förstå vad som ligger bakom stressbeteende. Kanske jag inte alltid behöver göra allt? Kanske mitt agerande bottnar i något jag inte förstått?
Det är välkänt att hög stressnivå ökar risken bland annat för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression.
– Det vet man men vad göra? Men mycket kan göras, för arbetsredskap finns.
Miia Huitti tror verkligen på stresshanteringsövningar. Avgörande är ändå att förstå stressens känslomässiga koppling till gamla erfarenheter och föreställningar.
Känslomässigt leder stress inte bara till strävan efter fullkomlighet och rädsla att bli övergiven. Följden kan också bli oförmåga att förlåta, att man tyngs av skuld- och skamkänslor, är otålig.
– Många lever med det i sin bubbla, men du förstår mekanismen om du granskar vad som får dig ur balans i människorelationer och på arbetet. Kunde du reagera på annat sätt?
En prestationsinriktad, otålig människa blir till exempel förargad över att arbetet inte löper. I ilskorna jobbar hon intill utmattning. Andra tittar långt eller skjuter ifrån sig ännu mera jobb.
Vissa personer tiger när någon kommer med en gliring. Men irritationen växer tills samarbete blir en enda pina.
– Stressutlösarna behöver inte vara stora. Småsaker kan höja stresskurvan. Då börjar man känna sig olycklig och minns knappt när man senast skrattat riktigt hjärtligt.
Borstar du tänderna morgon och kväll? Säkert, du sköter ju din hälsa. Men varför har du inte samma attityd till att förebygga och hantera stress?
– Stresshanteringsövningar borde man göra lika regelbundet som man borstar tänderna.
Börja med kort mellangärdsandning som upprepas några gånger per dag. Använd den när du blir irriterad eller går på övervarv.
Med några djupa andetag säger du dig själv att du är en viktig person. Ingen annan andas för dig. Kanske du då börjar fråga dig vad andra stresshanteringsredskap kunde ha för effekt?
Det finns olika alternativ både på nätet och i litteraturen. Pröva några och hitta ditt sätt. Vilken effekt det får beror på attityd, reaktionssätt och tro på förändring, men den märks både på jobbet och hemma.
Att gå till grunden med stress är lite som att skala en lök, menar Miia Huitti. När man tagit bort översta lagret och kanske bearbetat relationsproblem ensam eller i terapi börjar man se djupare orsaker som man inte varit medveten om.
– På jobbet måste man förstås kräva att olägenheter rättas till. Men om inget genast händer eller om något inte går att ändra på bör du ta ansvar för ditt eget välbefinnande. När du mår bättre har du också kraft att skapa bättre arbetsförhållanden.
Miia Huitti: Stressikupla – Hyvää elämää ilman ahdistusta. Viisas Elämä Oy 2016.
Text Merja Perttula
Andning är första hjälpen
- Andas in och ut så djupt att mage och mellangärde rör sig. Gör så fem gånger, från en halv till en minut.
- Upprepa övningen när du känner paniken komma.
- Gör andningsövningen till en daglig vana. Andas på det här sättet till exempel när du mejkar dig, vid ett visst trafikljus, i hissen på jobbet eller när du lagar kvällsmål.
