Pengar för löner av staten

Med nuvarande takt blir lönerna jämställda år 2090.

I den kvinnodominerade social- och hälsovården måste de uppgiftsbaserade lönerna höjas med 1,8 procentenheter mer än i mansdominerande branscher vartenda år i tio års tid. Det kräver Tehy och SuPer i sitt lönejämställdhetsprogram, som har utarbetats med tanke på regeringsprogrammet.

Staten bör anvisa de 100–150 miljoner som behövs för löneförhöjningar årligen från 2019 till 2029.

Statliga medel behövs då kommunarbetsgivarna inte har de pengar som behövs. Dessutom saknar arbetsmarknadsparterna redskap för lönejämställdhet.

– Hela samhället drar nytta av att vårdsektorn attraherar arbetskraft och upprätthåller högklassiga hälsotjänster, säger Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Ett likalönsprogram för att minska löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga brancher har varit i kraft i 13 år. Det har lyckats minska skillnaden mellan lönerna i kvinno- och mansdominerade branscher med cirka fyra procentenheter. Skillnaden mellan kvinnliga och manliga löner är enligt programmets helhetsuppskattning över 7 000 miljoner euro om året.

– Med den takten når vi lönejämställdhet år 2090, säger SuPers verksamhetsledare Arja Niittynen.

Enligt Tehy och SuPer kan hälsovården inte vänta så länge. Cirka 40 000 som utbildats för vård har bytt bransch helt och hållet. Tecken på minskad dragningskraft syns också på arbetsplatserna.

– Ordinarie sjukskötartjänster får nu häften så många ansökningar som tidigare, säger Jenni Hjelt, Tehys huvudförtroendeman på HUS.

Tehy och SuPer har tagit modell från utlandet för löneprogrammet.

Nya Zeeland gick in för att höja minimilönerna i den kvinnodominerade vårdsektorn med 15–49 procent under fem år. I Tyskland igen har man beslutat höja alla löner i den offentliga sektorn med åtta procent. Sjukskötarlönerna höjs dessutom med eurobelopp.