Ibland är anställda i social- och hälsovården tvungna att värna om sin integritet på grund av arbetet. Här följer sex råd.
Hur ditt telefonnummer syns kan du ändra i telefonoperatörens kund- eller nättjänst. Ett hemligt nummer syns inte när du ringer upp. Nummerupplysningen yppar det inte heller, men det kan synas till exempel i textmeddelanden. Om numret är offentligt visas också adressen vid nummerförfrågningar ifall man inte särskilt har hindrat det. I problemsituationer kan du överväga att byta nummer om det varit offentligt.
I Suomi.fi-nättjänsten kan man förbjuda att adress- och andra uppgifter i befolkningsdatasystemet lämnas ut. Du kan själv välja vad förbudet omfattar. Alternativen är till exempel förbud mot utlämning av kontaktuppgifter, förbud mot direktmarknadsföring och uppdatering av kundregister.
I transport- och kommunikationsverket Traficoms nättjänst kan man förbjuda utlämning av kontaktuppgifter. Traficom upprätthåller till exempel fordonsregister.
Spärrmarkering är det kraftigaste alternativet för att trygga privatlivet. Det görs med en särskild, skriftlig, motiverad begäran hos Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som kan besluta att uppgifter om hemkommun eller adress bara ges ut till andra myndigheter och inte ens alltid till dem.
Hur man syns på sociala medier kan var och en påverka själv. Uppdateringar, bilder och andra uppgifter kan till exempel via Facebook spridas i vida kretsar, så kolla sekretessinställningarna på sociala medier. Tänk efter vad du kommenterar i offentliga diskussioner. Publicera inte bilder som avslöjar var du bor.
Patienten har rätt att få veta vem den yrkesverksamma person är som sköter honom eller henne. Arbetsgivaren kan ha bestämt att namnskyltar bara visar förnamn, men i patientdokumentationen syns hela namnet. Namn och födelseår syns också i tjänsterna JulkiTerhikki och JulkiSuosikki, där vem som helst kan kontrollera en persons rätt till yrkesutövning.
Råden bygger på intervju med Tehys arbetslivsexpert Heli Kannisto.
