Millariikka Rytkönen: Sköterskor växer inte i torv

Regeringen har konsekvent tvålat till vårdarna, skriver Tehys ordförande Millariikka Rytkönen.

Jag känner stolthet och svidande saknad när jag tittar på tv-serien Elossa 24h. I det gänget, som jag länge tillhörde, är jag inte längre med. I en arbetsvardag som det ofta är svårt att sätta ord på inför utomstående: vad vi upplever, ser och känner.

Lite samma känsla hade jag när jag fick chansen att förhandstitta på fotograf Meeri Koutaniemis bilder på tehyiter. Fotografierna ingår i en unik utställning som förverkligas gemensamt av Koutaniemi och Tehy och visas på olika håll i Finland i sommar. Tehy vill med fotoprojektet fästa uppmärksamhet vid motsättningen mellan ord och handling. Fastän ett centralt mål i Finlands regeringprogram är att främja jämställdhet mellan könen, så går lönejämställdheten inte framåt.

Reklam (texten fortsätter här nedan)
Reklam

Koutaniemi som är känd för sina starka fotografier på människor har kunnat fånga något som fick mig att gråta. När jag ser Maria på bilderna och läser hennes historia, så rinner tårar ner för kinderna. ”För att familjer också i framtiden ska ha skötare som säger ’Stanna kvar lite till’.”

Jag skriver den här texten samtidigt som Finlands regering sitter i rambudgetförhandlingar.

Här i mitten på regeringsperioden är min besvikelse verkligt stor. Det går inte att förklara att man inte stävar efter att nå regeringsprogrammets mål därför att coronapandemin upptar beslutsfattarnas uppmärksamhet. Eller att regeringen helt och hållet har förbisett den största kvinnodominerade sektorn – social- och hälsovårdssektorn och de skötare som arbetar där – sedan mars ifjol.

Regeringen har konsekvent tvålat till vårdarna. Och jag vågar påstå att det ger följdriktigt resultat. Antalet sökande till sektorns läroinrättningar sjunker. Både erfarna och yngre vårdare byter bransch i accelererande takt. Operationssalar och avdelningar stängs. Till och med hela vårdhem slår igen. Orsaken är vårdarbrist. Eller snarare vårdarflykt.

Ingen vill rädda dem som arbetar i social- och hälsovårdssektorn och inom småbarnspedagogiken, men minister Saarikko talar nog för torv.

Merparten av Finland örter, sallad och sommarblommor drivs upp i växttorv, men i torv driver man inte upp blivande vårdare.

Tehys studerandeförening har påmint, att ungdomar som bygger upp sin framtid behöver hopp, men det verkar ofrånkomligen försvinna ur deras synfält. De som borde ta hand om oss andra i framtiden frågar sig nu ”hur kan vi upprätthålla ett välfärdssamhälle, om de som fortsätter där inte mår bra?”

I Tehyvalet har vi just valt dem som under de närmaste fyra åren ska besluta om frågor kring tehyiters arbetsliv.

Jag kan inte spå hur perioden blir för oss tehyiter, men den vision som Tehys ekonom Ralf Sund har – och han är väl marinerad i arbetsmarknadssammanhang – slår knappast särskilt mycket slint. Han har sagt att ”fackföreningsrörelsen inte kommer att stå och se på vad som händer. Antagligen skälver marken och skrankor faller.”

Jag lovar vara med er, vart än ni tehyiter vill att vår skara ska vandra tillsammans!

Reklam
Reklam