Det går faktiskt att förändra världen – för det behövs bara modiga människor

Vad har varit höjdpunkten under din tid som barnmorska? Den frågan ställde en av mina följare på Instagram före jul. En våg av saknad sköljde över mig. Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval, aldrig tröttnat på att få ägna mig åt ett yrke, som är betydelsefullt och där allt kretsar kring människa och mänsklighet.

Att välja ut en enskild höjdpunkt under en tre decennier lång arbetskarriär är ändå omöjligt. Jag var en av de första närvårdare, som julen 1995 blev färdiga efter ett utbildningsförsök för närvårdare, och jag fick arbete som barnskyddshandledare i socialskyddet. Utbildningsförsök var också barnmorskeutbildningen vid Helsingin väliaikainen ammattikorkeakoulu, och på grund av min tidigare examen fick jag under studietiden jobb på daghem och ett mödrahem, specialiserat på missbruksproblem. Färdig barnmorska blev jag vid en tidpunkt då det inte fanns arbete för oss barnmorskor, men jag fick in foten på förlossningssjukhus genom att också ta emot arbetsavtal på en enda dag.

Till slut arbetade jag femton år inom HUS som barnmorska, sjukskötare, biträdande avdelningsskötare och avdelningsskötare. År fyllda med höjdpunkter, både vad gäller klienter och kollegor.

Det går faktiskt att förändra världen. För det behövs bara modiga människor – sådana som du, som valde den här fina branschen!

När jag övergick till arbete i organisationsvärlden öppnade sig helt nya möjligheter att påverka världen. På sjukhuset förändrade vi kollegor världen ett steg åt gången. I vårt fackförbund kunde vi till slut tillsammans påverka hela det finska samhället. Det går faktiskt att förändra världen. För det behövs bara modiga människor – sådana som du, som valde den här fina branschen!

Studerande, du har en framtid fylld av möjligheter framför dig. Du kan inte bara arbeta i den offentliga och i den privata sektorn utan också här i organisationsvärlden eller till exempel inom utbildning och forskning. Sanningen är att det här landet inte fungerar utan oss. Inte i dag och inte i framtiden. I framtiden blir det brist på kunnigt folk på vårt område till följd av pensioneringar. 

Om någon skulle be mig nämna en höjdpunkt här i mitt nuvarande arbete, så skulle jag utan tvekan svara, att det var då ni kollegor hittade er röst och började använda den. Det var så vi gjorde arbetsmarknadshistoria tillsammans. Det är faktiskt en historia som tål berättas i kafferummen för er, våra blivande kollegor, när ni snart sitter där med oss.

Välkomna till branschen, ni alla framtidens hopp! Låt oss också i fortsättningen göra arbetsmarknadshistoria tillsammans!